Dysterkvistarna har mer ont, sover sämre och riskerar allvarligare sjukdomar. Emelie Condén doktorerar på de här frågorna i dag fredag – och hoppas att kunskap om personlighet ska göra vården bättre.
Persontyp D, det är en dyster typ. Sjuksköterskan och forskaren Emelie Condén jämför med åsnan Ior i Nalle Puh: pessimistisk livssyn, drar sig undan från folk och fäller de där lite beska kommentarna. Och personlighet D kopplas ofta ihop med ohälsa.
Forskningen är lite spretig, men det finns samband mellan hjärt- och kärlsjukdom och den här personlighetstypen. Vissa studier har visat på betydligt större dödlighet och större risk för att bli sjuk igen, men det kan inte Emilia Condén se när hon följt upp 1.000 hjärtinfaktpatienter efter sex år.
Tydliga resultat
Däremot har hon fått fram tydliga resultat i den andra gruppen hon har studerat, ungdomar mellan 15 och 18 år.
– Både killar och tjejer med typ D-personlighet hade över fem gånger ökad risk för psykosomatiska besvär.
De unga D-personerna hade mer värk i leder och muskler, mer magbesvär och huvudvärk än de jämnåriga. De upplever sin hälsa som sämre, till exempel sover de ungefär lika mycket som de andra, men uppskattar att de har tre gånger så mycket sömnstörningar.
Den upplevda ohälsan och stressen gör att de här personerna blir sjukare.
– Om du går omkring och bär på väldigt mycket stress, så har ju det en påverkan på biologin i kroppen, förklarar Emelie Condén.
– Man har högre halter av stresshormon som på sikt leder till åderförkalkning.
Mer hänsyn
Emelie Condén tror att det kan vara en hjälp i vården att ta mer hänsyn till vilken sorts personlighet patienten har.
– Jag är sjuksköterska och jag tänker att det är jätteviktigt att veta vad är det för människa som har jag framför mig. Man är inte bara en diagnos, utan mycket mer än så. Hur hanterar man en jobbig situation, tar man tag i det eller blir uppgiven? Vilken information vill jag ha, vill jag ta reda på saker själv eller vill jag helst inte veta så mycket? Det handlar om att se personen bakom sjukdomen.