– Det är en fantastisk ölhajp på gång med hemmabryggare som håller till i badrum och badkar och brygger öl. Därmed är vi på något sätt tillbaka till det gamla hemmabryggandet i det gamla bondesamhället, säger mathistorikern Richard Tellström.

Öl har funnits länge i Sverige och på julen likaså. Med termer som barnsöl, dopöl och så vidare har ölen varit själva samlingsnamnet för fester.

– Ölen är grunden för den svenska matkulturens drycker. Öl har vi bryggt åtminstone sedan medeltiden och alla drack verkligen öl förut. Unga, barn och gamla, säger Richard Tellström.

”Urölen”

Den gamla överjästa ölen är den som idag kallas ale. Richard Tellström kallar den typen av öl för ”urölen”.

– Ale kanske vi uppfattar som nya, men det är faktiskt de äldsta ölen. De fanns fram till 1800-talets mitt innan bryggeri industrin kom, säger han.

Efter 1800-talets mitt kommer de tyska ölbryggarna till Sverige och lär ut hur det underjästa ölet görs. Lagern kräver modernteknik och visar sig bli mer och mer populär för att sedan slå ut ale-ölen.

Julmustens länk till öl

Det dricks inte bara öl till julen. En av våra mest populära drycker till jul, julmusten har en direkt länk till den gamla julölen.

– Julmusten görs också av malt och kryddas med liknande julkryddor. Den har tagits fram för att vara ett alkoholfritt alternativ till just ölet, säger Richar Tellström.

Festöl och julöl

I festtider snålade man inte på krutet. Julölen karakteriseras därför av mycket kryddning och hög alkoholhalt. När man i historien tillverkade festölen så fick man en restprodukt av den använda vörten. Den tog man till vara på i brödtillverkningen. 

– Vörtbrödet som vi har jul är tillhörande till alla de maltdrycker vi dricker. Tanken är att man ska ha ett väldigt välkryddat festbröd och ett väldigt välkryddat festöl. Då är det jul, säger Richard Tellström.