Skrotbilspremien togs bort år 2007. Enligt Naturvårdsverket utnyttjades systemet och vissa personer samlade bilar på hög för att tjäna pengar på premien.

Istället infördes ett strängare producentansvar som innebär att bilproducenterna ska ansvara för att skrotning och återvinning av bilar fungerar. Det ska inte heller kosta något för bilägaren.  

Statistik över skrotningsintyg från Transportstyrelsen visar dock att det, mellan åren 2007 och 2017, är betydligt färre bilar som skrotas lagligt i dag än för tio år sedan.

– Problemet är att det inte finns något incitament att faktiskt lämna in sin bil. Det kan vara väldigt långa avstånd, man måste åka mellan kommuner för att lämna sin bil, och det här kostar pengar för privatpersoner, säger Petra Selander, handläggare på Naturvårdsverket.

Kostar kommunerna stora summor

De övergivna bilarna kostar också kommunerna stora summor varje år och enligt Naturvårdsverket rör det sig om 10 000 bilar årligen som kommunerna tvingas hantera. Det kostar kommunerna tiotals miljoner kronor varje år. Dessutom orsakar bilarna miljöförstöring.

– De förfular miljön, de drar till sig annan typ av nedskräpning och de kan även utgöra en viss fara. En skrotbil som blir stående och sönderslagen kan vara en fara för exempelvis barn eller djur. Dessutom finns det en hel del miljögifter runt de här bilarna som skulle kunna läcka ut i naturen, säger Andreas Frössberg, projektledare på Håll Sverige rent.

Fler bilar skulle kunna skrotas

Enligt uppskattningar av Bil Sweden har över en halv miljon bilar varit avställda i mer än tre år och skulle egentligen kunna skrotas. Men nu skrotas bara omkring 170 000 bilar per år.