För ett år sedan slog dåvarande chef för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Västmanland larm om att antalet adhd-diagnoser ökat med 700 procent de senaste tio åren. Han berättade bland annat att föräldrar har blivit alltmer angelägna och kommer till BUP med rena beställningar på en diagnos.
– Det kan bli ganska hätskt när vi säger att deras barn inte har adhd, sa Philip Eskridge till SVT i januari förra året.
En anledning till detta menade Eskridge kunde vara att skolor vägrar att sätta in extra resurser om det inte finns en diagnos.
Flera anmälningar
När vi kontaktar Riksförbundet Attention, som arbetar med frågor kring adhd och närliggande funktionshinder, säger representanter för flera av lokalföreningarna att de känner igen frågan och att det kanske inte bara handlar om att kräva en diagnos utan ett konsekvent undvikande av att sätta in extra resurser.
Skolinspektionen har också uppmärksammat diagnoskrav i anmälningar från föräldrar och säger att det förekommer då och då, men att det inte finns någon statistik på hur vanligt det är. Inspektionen påpekar också att missnöje med vilken hjälp skolan ger är den vanligaste typen av anmälan efter kränkning.
Lärarförbundet har gjort en undersökning som visar att var fjärde lärare anser att det behövs en diagnos för att få extra resurser.
– Det här är en ohållbar situation, som skapar en fruktansvärd samvetsstress för lärarna och dessutom drabbar enskilda barn, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Hon menar att detta både är en resurs- och förtroendefråga, att lärares bedömningar måste väga tyngre.
– Problemet är att lärare signalerar sådant här varje dag, men alltför ofta får ett nej, säger Johanna Jaara Åstrand.
Diagnoskrav olaglig
Enligt skollagen ska varje barn få den hjälp det behöver för att nå målen. Att kräva en diagnos för att sätta in extra resurser är alltså olagligt. Men de rektorer vi pratar med i Västerås känner inte alls igen sig.
– Om ett barn behöver hjälp spelar det ingen roll vad det kostar, man sätter in det som behövs oavsett om man har råd eller inte, säger Margareta Vestlund, rektor på Dingtunaskolan i Västerås.
Hur gör du som rektor om du inte har råd då?
– Jag har skollagen som stöd.
”Rädd att göra fel”
Grundskolechefen för låg- och mellanstadiet i Västerås tror att diagnoskrav kan förekomma, men att anledningen inte är brist på pengar. Han menar att det kan handla dels om okunskap, dels om att skolan har försökt hjälpa men inte lyckats och därmed inväntar en utredning.
– Man kan vara rädd för att göra fel, sedan tror jag att lärare och föräldrar kan tycka att den hjälp skolan sätter in är för liten, exempelvis finns det en tro på att en assistent ofta är det rätta, vilket inte alltid stämmer, säger Erik Johansson, grundskolechef F-5 i Västerås.