– Många politiker bor inte i de här områdena och då är det ganskalätt att räkna ut att man inte har en bra insyn eller uppfattningom vad den här problematiken handlar om, och då kan man ställa sigfrågan: Hur representativ är vår politik egentligen? Så ett utsattområde – det är ett underkänt betyg för en demokrati, säger TerenceFell, lektor i statsvetenskap vid Mälardalens högskola.
Bostadsbristen i Västerås är stor trots att bostadsbyggandet gåttpå högtryck de senaste åren. Invånarna blir fler och för att klaraav framtida behov måste staden bygga 40.000 bostäder till år 2050,går det att läsa i det program för bostadsförsörjning år 2018-2019 somkommunfullmäktige antog i slutet av förra året.
Bidrar till utanförskap
SVT Västmanland hari samarbete med Västerås tidning tittat närmare påboendesegregationen i staden. Västerås är ändå inte sämst på att fåmed integration i stadsplaneringen om man tittar på andrajämförbara städer i landet. Men boendesegregation har blivit alltmer påtagligt de senaste åren, eller snarare effekterna avboendesegregationen i form av utanförskap och gängbildning i vissastadsdelar, menar Terence Fell.
– När man tittar på statistiken frånde här områdena så får man en ganska klar bild över hur staden ärsegregerad och den stora gränsen mellan de segregerade områdena ärSvartån som rinner rakt igenom staden, säger Terence Fell ochfortsätter:
– Väster om ån ligger de flesta arbetarklass- ochlåginkomstområdena och öster om ån ligger centrala staden, ÖsterMälarstrand, Hamre-Talltorp, de mest välmående delarna. Så Västeråsär en väldigt klassiskt segregerad stad.
Stadskärna är gentrifierad
Orsakerna till det här ärdels en kombination av att vita svenskar började flytta ifråninvandrartäta områden, samtidigt som det under årens lopp kommitfler nyanlända till Västerås.
Men också på grund av det som kallasgentrifiering. Det är när höginkomsttagare flyttar till en stadsdelsom traditionellt dominerats av arbetarklass – då höjs kostnadernaför att bo där. Det här gör att låginkomsttagare trängs ut frånstadsdelen, eftersom att de inte har råd att bo kvar.
I dag är helastadskärnan i Västerås gentrifierad och domineras av medelklassen.
– Jag kallar det här för en slags tyst exodus eller en tystutträngning. Det här syns inte, men det har faktiskt effekter –låginkomsttagare som tidigare hade ett ganska attraktivt ochbilligt boende, går minste om det och måste flytta ut tilllåginkomstområdena i de västra delarna av staden. Och de kommerinte framöver att ha möjlighet att bo i de här områdena heller. Såfolk har trängts ut och nu har vi fått en slags situation som manskulle kalla för exkludering.
Kritisk mot förtätningen
Även förtätningsprocessen i Västerås,som utgjort en väsentlig del av stadens bostadspolitik de senasteåren, är Terence Fell kritisk till.
– Till vilken grad är man villigatt tränga ihop låginkomsttagarna, samtidigt som medelklassenaldrig har haft en så stor boyta. Vi kan ta Öster Mälarstrand ochHamre-Talltorp som ett exempel. Jättefina områden – egen banklokal,eget gym, båtklubb och så vidare. Samtidigt har vi en utveckling iden västra delen av staden – man tar bort det lilla grönområden manhar till exempel i Hammarby och ersätter det med hyresrätter. Såman förvärrar faktiskt miljön och gör den mindre hållbar och senvet man att de här problemen som man börjar skönja i Bäcky och Råbykommer även att uppstå i Hammarby på sikt. Och då är frågan: hurrationell är en sådan policy.