– Jag hade fruktansvärd värk i nedre ryggen. Jag var irriterad, arg och ilsken. Till och med min man sa till mig att ”Jag vet inte om jag vill vara tillsammans med någon som är så arg som du”, säger Anette Fjärrstrand och skrattar.

Blev hemskickad med smärtstillande

I juni 2013 började Anette Fjärrstrand få ont i ländryggen. Hon hade precis börjat jobba som busschaufför och försökte i det längsta att uthärda smärtan och jobba vidare. Men i augusti fick hon nog och kontaktade sin vårdcentral. Hon blev direkt remitterad till ortopedakuten. Där misstänkte man medfödd missbildning i ländryggen och artros. Hon fick åka hem med starka smärtstillande läkemedel och rådet att kontakta vårdcentralen igen om det inte gått över på en vecka. 

– Då kände jag bara att varför skulle jag bli tillbakaskickad igen? Vårdcentralen i Sala hade ju gjort rätt som skickade iväg mig till ortopeden, säger Anette Fjärrstrand.

Magnetröntgen visade diskbråck

En vecka senare kontaktade hon familjeläkaren igen och fick efter flera samtal en magnetröntgen där man konstaterade diskbråck. Då hade det gått fyra veckor efter det första samtalet. Under tiden hade hon hört andra berätta att de fått vänta länge, uppåt ett år, på sina operationer.  Så efter ett tips från en bekant kontaktade hon en privat ryggklinik för att få snabbare hjälp.

– Jag hade inte tid att vänta på vårdgarantins 90 dagar. Jag såg bara hur året framför mig skulle fyllas med smärta och medicinering och att jobbet skulle skjutas längre och längre bort. Så vi tog beslutet att bekosta operationen själva.

Fick tid för operation efter en vecka

– Jag ångrar mig inte. Det kostade familjen 43 000 kronor men vi kände att det var värt det, då jag snabbare kunde komma tillbaka och jobba igen. Jag är ju lyckligt lottad som kunde göra det här. Jag har läst i grupper på facebook om människor som går med den här smärtan månad ut och månad in. Jag blir nästan gråtfärdig, det är ju tortyr att behöva vänta ut ett diskbråck, säger Anette Fjärrstrand.