Ett litet kraftverk vid en flod, där vatten strömmar genom en betongfördämning. En röd byggnad syns vid sidan av dammen, och omgivningen består av träd och stenar. Himlen är molnig.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Länsstyrelserna utreder nu Sveriges samtliga vattenkraftverk, och har samråd med vattenkraftsägarna. Syftet är att miljöanpassa kraftverken: ”Det finns många intressen som ska vägas samman”, säger Malin Pettersson chef vattenvård och fiske Länsstyrelsen. Foto: Fredrik Björkholm/SVT

Vattenmiljö, elproduktion och kulturminnen – här är kraven som ställs på kraftverken

Publicerad

Vattenkraftverken ska prövas och i de fall de inte lever upp till miljökraven ska åtgärder göras.

– Poängen är att det ska bli bättre för vattnen, utan att det får för stor effekt på energiproduktionen, säger Malin Pettersson chef vattenvård och fiske Länsstyrelsen.

Det kommer ta många år att ge Sveriges alla vattenkraftverk nya miljötillstånd. Det arbete som länstyrelserna nu gör i samråden med vattenkraftsägarna ska underlätta besluten i Mark- och miljödomstolen. I Västmanland är Svartån först ut nu under 2025 följt av Hedströmmen 2026. Processen pausades ett tag och har därför fördröjts ett år jämfört med den första planen.

– Om vi har samarbetat väl med bra dialoger så kan processen i domstol gå smidigt, säger Malin Pettersson.

Fler fiskvägar möjligt

De nya hårdare miljökraven kommer högst troligt innebära att kraftbolagen och andra mindre vattenkraftsägare kommer att behöva göra åtgärder. Det kan exempelvis bli aktuellt med fler fiskvägar förbi kraftverken framöver.

– Det är inte någon vild spekulation att säga att det tror jag vi kommer att se, säger Malin Pettersson.

Stora bolagen medfinansierar

Det kan komma att bli kostsamt att göra större åtgärder. Det har beslutats att de stora vattenkraftsägarna, som exempelvis Vattenfall, ska vara med och betala för en del av åtgärderna.

– Det har man ordnat i vattenkraftens miljöfond, så den ska vara med och finansiera i varje fall, säger Malin Pettersson.

Dammarna stoppar fisken – så kan kraftverken i Västmanland miljöanpassas

Hör hur SVTs reporter förklarar om kraftverk och fiskvägar

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör SVT:s reporter förklara hur fler fiskvägar kan bli verklighet framöver. Foto: Robert Gustavsson/SVT

Kraftverk och fiskvägar länsvis

Blekinge: 38 kraftverk – 10 fiskvägar uppströms, 8 uppströms och nedströms

Dalarna: 140 kraftverk – 6 fiskvägar upp, 1 upp och ned

Gotland: 0 kraftverk

Gävleborg: 93 kraftverk – 15 fiskvägar upp, 1 upp och ned

Halland: 105 kraftverk – 37 fiskvägar upp, 8 upp och ned

Jämtland: 81 kraftverk – 10 fiskvägar upp, 1 upp och ned

Jönköping: 110 kraftverk – 5 fiskvägar upp, 3 upp och ned

Kalmar: 63 kraftverk – 19 fiskvägar upp, 6 upp och ned

Kronoberg: 69 kraftverk – 11 fiskvägar upp, 5 upp och ned

Norrbotten: 37 kraftverk – 5 fiskvägar upp, 2 upp och ned

Skåne: 55 kraftverk – 35 fiskvägar upp, 2 upp och ned

Stockholm: 3 kraftverk – 0 fiskvägar upp, 0 upp och ned

Södermanland: 25 kraftverk – 2 fiskvägar upp, 0 upp och ned

Uppsala: 13 kraftverk – 3 fiskvägar upp, 1 upp och ned

Värmland: 150 kraftverk – 9 fiskvägar upp, 2 upp och ned

Västerbotten: 62 kraftverk – 10 fiskvägar upp, 1 upp och ned

Västernorrland: 76 kraftverk – 3 fiskvägar upp, 0 upp och ned

Västmanland: 28 kraftverk – 5 fiskvägar upp, 2 upp och ned

Västra Götaland: 262 kraftverk – 37 fiskvägar upp, 14 upp och ned

Örebro: 109 kraftverk – 6 fiskvägar upp, 4 upp och ned

Östergötland: 61 kraftverk – 5 fiskvägar upp, 5 upp och ned

Källa: Länsstyrelserna

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.