Magdalena Andersson: BNP-raset inte lika kraftigt som befarat

Uppdaterad
Publicerad

Nedgången i svensk tillväxt i år blir inte så kraftig som regeringen befarat, men samtidigt kommer nästa års återhämtning att dämpas, säger finansminister Magdalena Andersson när hon på onsdagen presenterade regeringens nya ekonomiska prognos.

– Återhämtningen under hösten har varit starkare än väntat, med en kraftig BNP-tillväxt under det tredje kvartalet, säger Magdalena Andersson som tillägger:

– Nu ser vi dock en ökad smittspridning igen vilket verkar påverka aktiviteten i vissa delar av ekonomin negativt.

Enligt finansministern steg svensk BNP med hela 4,9 procent under årets tredje kvartal, framförallt var det de sektorer som föll kraftigast i våras som återhämtat sig bäst, nämligen exporten och hushållens konsumtion. Det gör att finansdepartementet nu tror att fallet i BNP blir mindre än vad man tidigare räknat med, men den ökade smittspridningen under årets sista månad väntas slå mot tillväxten nästa år.

Sammantaget räknar regeringen med att den svenska ekonomin krymper med 2,9 procent i år för att sedan stiga med 3,1 procent under 2021. I höstbudgeten, som presenterades i slutet av september, spådde regeringen ett tillväxtfall på 4,6 procent i år samt en tillväxt på 4,1 procent nästa år.

Ljusare än väntat på arbetsmarknaden

Läget på arbetsmarknaden har ljusnat något, uppger Magdalena Andersson, om än från ett väldigt dystert läge.

Sysselsättningen väntas stiga samtidigt som spås arbetslösheten sjunka, jämfört med höstens prognos. Runt 30 000 färre personer bedöms vara arbetslösa och lika många fler spås vara sysselsatta i år och nästa år jämfört med förra prognosen.

Arbetslösheten spås landa på 8,5 procent i år och 9,0 procent nästa år. I höstbudgeten var motsvarande prognoser 9,0 respektive 9,5 procent.

Stora underskott i statens kassa

Höstens starka återhämtning innebär även att skatteintäkterna ökat mer än väntat och med dem har försämringen av de offentliga finanserna inte varit lika kraftig som väntat. Men, en kraftig internationell lågkonjunktur tillsammans med ekonomiska stödåtgärder på runt 250 miljarder kronor, ger ändå stora underskott i statens kassa.

Den svenska statsskulden spås följaktligen ökarrejält under pandemin, från 35,2 procent av BNP i fjol till 39,8 (42,6) procent i år för att öka ytterligare något nästa år, till 40,8 (42,3) procent.   

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.