Foto: SVT

”Aldrig hört någon förälder säga att de ångrar att de lärde sig teckenspråk”

Uppdaterad
Publicerad

Den 14 maj är det 40 år sedan Riksdagen fastslog att teckenspråket är dövas första språk. Men hur såg det ut under själva processen, innan beslutet togs?

Nyhetsteckens reporter Johanna Kankkonen har träffat Brita Bergman, som berättar om hur det var.

1981 fastslog riksdagen att teckenspråket var dövas språk, har det blivit bättre sen dess?

– Ja, självklart har det blivit mycket mycket bättre! Dessutom kom det 1983 en ny läroplan till dövskolan som var väldigt viktig, säger Brita Bergman.

Teckenspråket 40 år

– I den står det att kommunikationen i dövskolan ska vara på teckenspråk -  och skriven svenska. Båda språken, teckenspråk och svenska. I första hand skriven svenska. Och det är en enormt stor sak!

Hon fortsätter:

– Det kom massor av besök från utlandet, och hos mig som satt på universitet och hos SDR. Det var ett stort intresse från hela världen för hur Sverige hade lyckats.

– Och jag har fått många brev, både från personer i min egen ålder och från yngre personer som själva upplevde den här tiden, som berättar att deras döva föräldrar fick ett bättre liv, eller att deras döva barn fick ett bättre liv tack vare att teckenspråket blev erkänt som språk. Så är det ju inte i dag, men de som var med på den tiden upplevde en enormt stor skillnad!!

”Teckenspråket inte samma självklara position”

– Det blev en enormt stor förändring då, men i dag har teckenspråket inte samma självklara position. På den tiden, på 80-talet, var det ganska självklart att hörande föräldrar till döva barn lärde sig teckenspråk och började använda teckenspråk eftersom deras barn var genuint döva, säger Brita Bergman.

– Men i dag får döva barn Cochleaimplantat, och det går inte längre att säga att de är helt döva, så tyvärr är det inte lika självklart för föräldrar i dag att lära sig teckenspråk.

– Och även om de lär sig teckenspråk är det inte säkert att barnen svarar på teckenspråk eftersom de talar så bra. Så på det sättet har teckenspråkets position blivit svagare. Det är bara att vänta och se hur det utvecklar sig.

Vad tror du ska hända för att det ska vända igen?

– Jag vet inte! svarar Brita Bergman.

– För mig handlar det enormt mycket om information. Att förklara och visa. Och som jag har sagt tidigare har jag träffat många hörande föräldrar från förr som säger att de är så fantastiskt glada över att de lärde sig teckenspråk, för det gav dem möjlighet att ha kontakt med barnen på det enkla och naturliga sättet.

– Jag har aldrig hört någon förälder säga att de ångrar att de lärde sig teckenspråk, men däremot har jag träffat föräldrar som säger att de ångrar att de inte lärde sig teckenspråk när deras barn växte upp.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Teckenspråket 40 år

Mer i ämnet