Bland alla 3178 enskilda motioner som lämnades in till riksdagen under höstens allmänna motionstid fanns en handfull med fokus på dövsamhället och teckenspråk. En av dem som lämnat in en motion om dessa frågor är Sverigedemokraten Carita Boulwén. -Motionen jag skrivit handlar om teckenspråk, att det ska erkännas som ett nationellt minoritetsspråk.

Sen föreslår jag också att alla barn ska få lära sig teckenspråk i skolan och att man ska se till så att det finns tillräckligt med utbildade teckenspråklärare och teckenspråkstolkar.

Varför föreslår du detta?

– Jag tycker att det är väldigt viktigt att alla blir inkluderade. Det var ju först 1981 som teckenspråk erkändes som eget språk och 2009 fick det ju starkare status i språklagen, men det är fortfarande så att det har inte ställning som minoritetsspråk. Det vill jag ändra på. Jag vill att alla ska ha samma rättigheter helt enkelt.

Varför behövs detta?

-För att alla ska bli inkluderade – att döva och hörselnedsatta får det lättare med sina kontakter, var de än är någonstans. T ex med myndigheter. Eller att man kanske senare i livet tappar hörseln och då har man de här kunskaperna med sig så att man kan prata med andra.

Har du personlig koppling till teckenspråk?

-Nej, det har jag inte. Men jag tycker att det är viktiga frågor att driva. När man läser hur det har varit tidigare under 1900-talet, där barn inte fick lov att använda teckenspråket utan tvingades att läsa på läppar, det tycker jag var hemskt. Även om det blivit betydligt bättre så finns det fortfarande förbättringspotential i den här frågan.