Hittills har teaterföreställningen Audism genom livet visats för en hörande publik. Nu har föreställningen också visats för en döv publik.
– Jag upplever att reaktionerna skiljer sig mellan en döv och en hörande publik, säger skådespelaren Amina Ouahid.
– Det finns delar där döva känner igen sig och skrattar, medan hörande blir osäkra på om det är okej att skratta. Döva reagerar tydligare och skrattar mer.
Ironi funkar bättre på teckenspråk
Silja Lamhauge håller med:
– Sättet man uttrycker ironi skiljer sig mellan språken. Oftast funkar det på teckenspråk, men ibland måste man göra det mer visuellt för att det ska gå hem. Målgruppen för föreställningen är ju hörande, hade döva varit målgrupp hade man kanske fått göra på ett annat sätt, säger hon.
– Döva kommenterar ibland det som händer på scenen, det brukar inte hörande göra, säger Rebecca Drammeh och skrattar.
Igenkänning hos publiken
Elina Georgieva såg föreställningen på Årsta teater. Hon blev berörd:
– Det var bitvis starka intryck, stressen över tolk till exempel, att inte veta om tolk kommer eller inte, säger hon.
Albert Boklund fanns också i publiken. Han kände igen sig i allt mer eller mindre berättar han:
– Som det här när det egentligen är läge att berätta att man är döv, det tror jag att de flesta döva upplevt i arbetslivet, säger Albert.