Tvådelad bild. Vänster: person i vinterkläder. Höger: närbild på smartphone med flera appar öppna.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Mer om vad myndigheterna kunde göra bättre enligt DFÖ, Dövas förening i Örebro, ser du i klippet ovan. Foto: William Frykfeldt/SVT

Kritik från döva och dövföreningar efter masskjutningen i Örebro

Uppdaterad
Publicerad

Efter masskjutningen på campus Risbergska den 4 februari dröjde det till förmiddagen dagen därpå innan krisinformationen nådde döva på teckenspråk – en försening som väckt kritik inom dövsamhället.

Varför ingen information på teckenspråk gavs direkt efter händelsen vid campus Risbergska ska utredas av kommunen, då krisinformationen på dröjde till dagen efter.

– Vi förstår oron och vi förstår också att döva och teckenspråkiga har all anledning att få information på sitt språk. Vi behöver titta närmare på hur vi jobbar med information till teckenspråkiga i samhället överlag, säger Margareta Wall, kommunikationsdirektör på Örebro kommun till SVT Örebro.

Skolskjutningen i Örebro – teckenspråk

Enligt lag är det kommunens ansvar att tillhandahålla krisinformation till medborgarna, även på teckenspråk.

– Vi hade såklart ambitionen att informera så snabbt som möjligt om vad kommunen hade att erbjuda för hjälp och krisstöd. Vi jobbade så fort vi kunde, säger Margareta Wall.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Skolskjutningen i Örebro – teckenspråk

Mer i ämnet