– Vi har gjort en kartläggning och frågat regionerna och intresseföreningarna hur det ser ut idag. Det finns mer att göra för hörselvården, säger Radi Jönsson, medförfattare och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Vårdförloppet har ännu inte tagits i bruk av alla Sveriges regioner.
Forskaren välkomnar riktlinjerna
– Jag tycker att det här ser fantastiskt positivt ut. De här direktiven skulle kunna göra så att man får mer likvärdig information oavsett var man bor i landet, berättar forskaren Ingela Holmström vid Stockholms universitet.
Ingela Holmströms enkätstudie visar att alla föräldrar inte var lika nöjda med informationen från vården och hörselhabiliteringen. Särskilt missnöjda var föräldrar som redan hade förkunskaper inom teckenspråk. Se mer om det i den här artikeln.
I videoklippet berättar läkaren och forskaren mer om vilken information och utbildning som ska ges till familjer där barnet har en grav hörselnedsättning.
Se avsnitt 2 av programmet 15 minuter på teckenspråk:
Måndagen den 9 oktober 2023
Klockan 17:00 i SVT2 och på SVT Play:
Så står det Om TECKENSPRÅK i VÅRDFÖRLOPPET
Åtgärder för barn -> Avsnitt F: Pedagogiska åtgärder -> Hälso- och sjukvårdens åtgärder
Informera om betydelsen av kommunikationsstrategier. Utifrån behov introducera och utbilda i:
- kommunikationsträning
- hjälpmedelsträning
- hörträning
- teckenspråk
- Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) [37, 38]
- Tecken som stöd (TSS)
- tolkanvändning med skrivtolk och teckenspråkstolk
- tal till text-tekniker
- distanskommunikation (alternativ telefoni)
I dialog med barnet och vårdnadshavare, föreslå och genomför stödjande aktiviteter för att stärka barnets självkänsla och kommunikation. Det kan exempelvis vara:
- att träffa andra i samma situation (så kallad peer-to-peer communication)
- gruppaktivitet som ger barnet kunskap om hörsel, hörselskador och hörteknik
- föräldragrupp
- barn- och ungdomsgrupp
- teckenspråksgrupp
Källa: Nationellt kliniskt kunskapsstöd: Vårdförlopp grav hörselnedsättning