Det är två lärare i Jönköping som har gjort intervjuer med barn, föräldrar och skolpersonal. De två lärarna är själva CODA, det vill säga hörande barn till döva eller teckenspråkiga föräldrar.

Undersökningen visar att det finns flera brister i stödet till barnen och familjerna. Och att det får stora konsekvenser.

Bland annat får inte barnen lära sig teckenspråk ordentligt, vilket är mycket allvarligt, enligt de två lärarna, eftersom de då inte kan prata med sina föräldrar ordentligt.

Dessutom kommer barnen efter i språkämnena i skolan, eftersom de inte kan få samma hjälp av sina föräldrar i de ämnena som andra barn. I gymnasiet kan språkämnen utgöra en stor del av undervisningen och det kan då påverka deras framtid.

Enligt uppgifter från Skolverket till tidningen Skolvärlden, är det bara nio barn i hela landet som får teckenspråk som modersmålsundervisning i dag. Det har inte gjorts någon nationell kartläggning av hur stor gruppen egentligen är, men den har uppskattats till minst 1.000 barn.

För att ha rätt till modersmålsundervisning krävs ett underlag på fem elever i en kommun, men teckenspråk ska, enligt lag, ha en särställning. Något som forskarna inte tycker att det tas någon hänsyn till idag. De tycker därför att lagen borde ändras, så att teckenspråket blir ett av Sveriges minoritetsspråk, något som skulle innebära att det räcker med ett barn i en kommun för att få modersmålsundervisning.