Fruktsamhetstalet för kvinnor i Sverige går ner. Förra året låg det på 1,78 i riket, med stora variationer på kommunnivå. Det visar den senaste rapporten från Statistiska centralbyrån (SCB)
– Vad nedgången beror på finns inga tydliga förklaringar till, men en förklaring kan vara att åldern vid barnafödande har ökat något de senaste åren, säger Johan Tollebrant, demograf på SCB, till Nyhetsbyrån Siren.
En demograf försöker förklara samband mellan befolkningsutveckling och olika ekonomiska, sociala, kulturella och politiska faktorer.
Tidigare nedgångar i fruktsamheten har haft kopplingar till ekonomin eller familjepolitik men det är svårt att hitta tydliga förklaringar till dagens nedgång, enligt SCB.
Som högst var fruktsamheten år 1990. Då var fruktsamhetstalet för Sverigefödda kvinnor 2,10. Som lägst var det under åren 1998 och 1999.
Enligt SCB:s siffror är utrikes födda kvinnor generellt något mer fruktsamma än inrikes födda, en skillnad som varit ungefär lika stor sedan 1970. Det finns också stora skillnader mellan olika kommuner. Inte minst bostadssituationen på en ort spelar stor roll för barnafödandet.
FAKTA OM FRUKTSAMHET
Det summerade fruktsamhetstalet är ett mått som visar benägenheten att föda barn ett visst år.
Måttet anger det antal barn kvinnor skulle få i genomsnitt under hela sitt liv om fruktsamheten förblev densamma som under det år som beräkningen gäller.