Gemensamt för de hemmasittande barnen är att de behöver extra stöd i skolan, rapporterar Kalla fakta. Exempelvis handlar det om barn med lättare form av autism eller adhd, barn som har svårt för stökiga miljöer. Som åttaårige Harry i Göteborg. Han testade att gå i en vanlig klass, men det gick inte.
Allteftersom tiden gick såg jag att han upplevde stora stressreaktioner och han blev utåtagerande, säger hans mamma Karin Kock till ”Kalla fakta”.
I väntan på en anpassad skolplats har han inte varit i skolan på sex månader.
Motsvarande ett barn i varje grundskola
Kalla fakta visar med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) att 5 500 svenska barn kan klassas som hemmasittare, vilket motsvarar ett barn i varje grundskola i Sverige.
Enligt Kalla fakta är problemet delvis att många skolor och kommuner tolkar 2011 års skollag som att barn med särskilda behov ska gå i vanliga klasser.
– Det finns ingen kunskap i skolan om den här barngruppen. Om den finns är det hos individuella lärare och specialpedagoger. Men det är inget man kan räkna med, säger Christopher Gillberg, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, i tv-programmet.
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson kallar siffran ”skrämmande hög” och ser det som ett misslyckande för både myndigheten och kommunerna.
FAKTA: FRÅNVARANDE ELEVER
* Kalla fakta har med hjälp av SCB kontaktat 500 slumpmässigt utvalda skolor i hela landet. 411 av dem har svarat under hösten.
* Svaren har viktats för att motsvara antalet elever i hela riket. Kartläggningen visar att 5 500 barn hade en frånvaro längre än halva höstterminen 2017 eller mer än fyra sammanhängande veckor under samma period.
* En fjärdedel av dessa barn går i låg- eller mellanstadiet.
* Det finns två typer av frånvaro i skolan: giltig eller ogiltig. Här har all ogiltig frånvaro räknats in. Dessutom är giltig frånvaro på grund av psykisk ohälsa inräknad. Annan giltig frånvaro, som till exempel fysisk sjukdom eller utlandsresa, inte med.
* Nationalekonomen Ingvar Nilsson beräknar att de hemmasittande eleverna kan kosta samhället sammanlagt mellan 20 och 30 miljarder kronor, förutsatt att de inte tar sig in på arbetsmarknaden. Exempelvis i sjukvård och bidrag.
Källa: TV4:s Kalla fakta