Bakgrunden till undersökningarna är de uppgifter om hål i Estonias styrbordssida som visades i en tv-dokumentär i höstas.
Det har tidigare spekulerats kring om skadorna uppstod när fartyget slog i botten, något som bedömts vara osannolikt då botten består av lös sand. Men nu bekräftar Statens haverikommission att så inte enbart är fallet.
-Det finns sten och fast botten i närheten av fartyget. Om det kan kopplas till skadorna är inte klart, säger utredningsordförande Jonas Bäckstrand ombord på forskningsfartyget Electra af Askö vid förlisningsplatsen.
Han vill inte dra några slutsatser, men framhåller att skadorna kan ha orsakats av att fartyget slagit i något av de hårdare partierna.
– Vi fortsätter arbetet på plats. Det här är en förstudie. Senare kommer vi att planera vidare utredningar.
Bogrampen har lossnat
På måndagen bekräftade den estniska haverikommissionens chef René Arikas för TT att två tidigare okända sprickor hittats i fartyget. Den bekräftelsen kan inte Jonas Bäckstrand ge.
Han uppger att bogrampen, som finns placerad bakom bogvisiret, har lossnat. Där rampen tidigare satt finns nu en öppning till färjans bildäck.
Rolf Sörman, överlevare från katastrofen 1994 och anhörigrepresentant, är också ombord på fartyget som gör undersökningarna.
– Bogrampen är sned men i princip helt nere, från att ha varit öppen 60 centimeter vid undersökningar som gjorts av Jutta Rabe och JAIC. Den är inte helt lös men hänger i ett gångjärn på sidan. Det är fri infart till bildäck, säger han.
Sörman nämner den diskussion som fördes efter katastrofen om att Estonia kunde ha fraktat militärt gods vid förlisningstillfället. Han tycker det faktum att bogrampen lossnat väcker nya frågor. Samtidigt kan det finnas en helt naturlig förklaring.
-Det har i och för sig gått 27 år. Det som krävs är en ordentlig undersökning. Man tog ju upp bogvisiret och man skulle behöva ta upp bogrampen också. Det är svårt att göra undersökningar under vatten, säger Rolf Sörman.
Gällande bottenförhållandena har Sörman ingen tydlig bild av vad undersökningen visat men han bekräftar att botten består av såväl hårt packad lera som steniga partier.
Enligt Jonas Bäckstrand diskuterar man nu om man bör undersöka vraket inifrån.
– Nu förs diskussioner i vilken mån vi ser ett behov av gå in i båten. Det behöver vara relevant om vi ska gå in, av respekt för gravfriden, säger han.
Undersöka inifrån
Att undersöka vraket inifrån har tidigare varit förenat med svårigheter och risker, då det har krävts ett ingrepp för att ta sig in. Nu är förhållandena annorlunda, enligt den svenska haverikommissionen.
– Det här öppnar en möjlighet att undersöka förhållandena på bildäck, säger Bäckstrand.
Upptäckten gjordes med svepsonar (undervattensradar) under tisdagen och bekräftades med kamera på onsdagen.
Utredningsmyndigheterna i Estland och Sverige genomför en förstudie på olycksplatsen mellan 8 och 18 juli 2021.
Fakta: Estonia
Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.
852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.
137 personer räddades.
Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.
Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.
Efter dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt” har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.
För att kunna göra nya dykningar vid vrakplatsen begärde Statens Haverikommission att regeringen skulle ändra lagen om gravfrid.
Den 1 juli 2021 trädde en ändring av lagen om gravfrid i kraft. I den finns ett undantag från förbudet mot dykning som omfattar verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige Estland, Finland, med avsikt utreda fartygets förlisning.
Statens haverikommission inledde den 8 juli nya undersökningar av olycksplatsen och Estonias vrak. Man undersöker även bogvisiret som föll av vid förlisningen. Hålen i fartyget kommer att fotodokumenteras under våren 2022.