Bland åtgärderna som regeringen tagit fram finns ett demokrativillkor för att få driva skolor med religiösa, så kallade konfessionella, inslag. Det innebär att de aktörer som inte står upp för demokratiska värderingar inte ska godkännas för att driva skola.

– Vi kan inte tillåta att skattepengar används till religiösa uttryck och påverkan, säger skolminister Lina Axelsson Kihlbom (S).

Skolinspektionen och kommunerna föreslås ges ytterligare verktyg för att kunna granska de som driver skolor, bland annat genom utökade registersökningar.

”Elever ska inte tvingas”

Regeringen vill också att utrymmet för religiösa aktiviteter i förskola och skola måste förtydligas, så att det blir tydligt för elever och vårdnadshavare när och hur konfessionella inslag förekommer i skolan.

– Det viktiga är att eleverna inte ska tvingas till någonting. Det ska alltid finnas alternativ för elever som inte vill delta i konfessionella aktiviteter.

Vill införa etableringsstopp

Regeringen vill förbjuda religiösa friskolor och arbetar just på ett förslag om att stoppa nyetablering av dessa, ett förslag som även återfinns i Januariavtalet.

– Som socialdemokrat har vi ett kongressbeslut på att Sverige inte ska ha konfessionella skolor, säger hon.

Ett etableringsstopp riskerar enligt kritiker att bryta mot Europakonventionen. Där står det att föräldrar har rätt att välja utbildning till sina barn som överensstämmer med den egna religiösa övertygelsen.

Skarp kritik

Aron Verständig, ordförande för Judiska centralrådet, ser oroväckande på utvecklingen.   

– Det är lite märkligt att vi precis haft en förintelsekonferens i Malmö men samtidigt vill Socialdemokraterna göra det omöjligt att starta en judisk skola där, säger han.

Men skolministern står fast vid att undervisningen ska stå fri från religiösa inslag.

– Får man skattepengar för att driva skola ska det gå till det som står i läroplanen, säger Lina Axelsson Kihlbom (S).