Världens energimarknadsanalytiker har börjat tala om “en perfekt storm”.
– Det är så många faktorer som man inte hade räknat med, säger Rebecka Bergholtz, analytiker på Energimyndigheten.
Samtidigt som hjulen börjat rulla efter pandemin, och därmed även efterfrågan på energi, har det blåst ovanligt lite och leveranserna av rysk naturgas till Europa varit mindre än väntat. Nu talar talar det mesta för att vi går mot en vinter med höga elräkningar.
Oro bland företag
Svensk industri har i alla år kunnat luta sig tungt mot stabil och billig el. Att elmarknaden skakar – också i Sverige – oroar många företag.
– Vi har haft en konkurrensfördel i Sverige, det ska vi inte slarva bort, säger Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv.
Organisationen har frågat sina 11 200 medlemsföretag (31 procent svarade) hur de ser på energikrisen och Sveriges förmåga att hantera den.
– Redan säger ett av tio företag, oavsett om man är energiintensivt eller inte, att man påverkats, säger Jan-Olof Jacke.
Djupgående energiproblem
Den oro näringslivet vill lyfta fram handlar dock inte primärt om den aktuella krisen. Man menar att Sverige har mer djupgående strukturella energiproblem. Drygt hälften av de företag som planerar energiintensiva investeringar tvekar för att man inte litar på att tillgången på extra kraft ska kunna tillgodoses.
Trots att Sverige har ett elöverskott kan det råda elbrist i södra Sverige som då kan behöva importera dyr el från kontinenten. Kapaciteten i kraftöverföringen från norra till södra Sverige är otillräcklig och elproduktionen i söder har periodvis behövt förstärkas med oljeeldad reservkraft.
Kritik mot otydliga besked
Jan-Olof Jacke säger att regeringens besked om vad man tänker göra åt problem är otydliga.
– Jag vill se handlingskraft och att vi vidtar åtgärder för att skapa en ökad planerbar elproduktion i södra Sverige.
Sju av tio företag uppger att de har lågt eller inget förtroende för att svensk energipolitik ska kunna möta efterfrågan på el i framtiden.
– Min skräckvision är att vi ska tappa i konkurrenskraft – och inte klara av att göra den snabba omställning som behövs för klimatets skull, säger Jan-Olof Jacke.
