Granskningen har genomförts vid två tillfällen – i våras då vi granskade den första vågen av covidsmitta i Sverige – och i januari 2021 då vi har tittat på den andra vågen under hösten/vintern.
Hur gjorde vi vårt urval?
Från informationsföretagen Infotorg och Retriever hämtade vi grunddata över alla företag inom branschen äldreomsorg. Branschens avgränsning utgjordes av Svensk näringsgrensindelning (SNI) och den specifika koden 87.301 som avser ”Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre personer”. En mängd data om företagen samlades in. Bokföringsuppgifter, adresser, uppgifter om antalet anställda, koncerntillhörighet med mera. En viktig uppgift som samlades in var företagens arbetsställen (enskilda äldreboenden).
I detta första urval fanns det ett stort antal arbetsställen som tillhörde företagen, varav många tillhörde andra närliggande verksamheter som ingick i företagens andra verksamheter. Dessa irrelevanta arbetsställen sållades bort genom att utesluta de som inte hade SNI-koden 87.301. Därefter sållades ytterligare poster bort, till exempel företag som saknade verksamhet, saknade adress eller var uppenbart felkodade.
Kvar blev en fil med cirka 2 900 adresser till arbetsställen (äldreboenden) som vi skickade till Ratsit, dels i maj och dels i december.
De filer vi fick tillbaka från Ratsit innehöll runt 1 900 äldreboenden med uppgifter om antal avlidna och datum under 2017, 2018, 2019 samt 2020. Detta blev vår slutliga grundfil som våra analyser bygger på. Äldreboenden är drivna av cirka 390 huvudmän (företag eller kommuner).
Under våren avgränsade vi materialet ytterligare genom att välja ut perioden vecka 10–19 och jämförde uppgifterna med ett genomsnitt för motsvarande veckor 2017–2019. I januari granskade vi istället de sista tio veckorna för 2020 och jämförde med motsvarande period för 2017–19. Det avsåg alltså perioden 2 mars till och med 10 maj för våren och veckorna 43–52 för 2017-19 och halva vecka 43 till vecka 53 för 2020.
Hur kan vi säga att vår data ger en korrekt bild?
När vi tittade närmare på den data vi fått och jämförde med data från andra källor såg vi att det fanns skillnader i nivå. Våra siffror var lägre än andra källor. För att undersöka om våra siffror ändå följde samma mönster jämförde vi med ett antal olika register, som exempelvis Socialstyrelsens statistik över avlidna på särskilt boende och Svenska palliativregistrets uppgifter om avlidna på särskilda boenden. Vi tittade även på SCB:s preliminära uppgifter om antalet avlidna. Man kan grovt säga att våra siffror låg på en nivå av 55–60 procent av Socialstyrelsen och 75–80 procent av Palliativregistrets siffror.
En trolig orsak till bortfallet i våra siffror kan vara att vi endast har uppgifter om personer som avlidit och varit folkbokförda på äldreboendets adress. En del avlidna kan vara folkbokförda på sin tidigare hemadress och dessa kommer då inte med i vårt underlag. Vi fann också några äldreboenden som hade fel adress i Ratsit, och det kan finnas flera äldreboenden med felaktiga adresser.
Frågan var om bortfallet i våra siffror var skevt eller om det var jämnt fördelat geografiskt och mellan tidsperioderna. Vi kunde se att bortfallsprocenten var ganska jämnt fördelat mellan de olika tidsintervallerna jan-maj och mellan åren 2017–2020. När vi tittade på de geografiska skillnaderna i bortfallet mellan våra siffror och Palliativregistret var skillnaderna något större, men ändå ganska jämnt fördelat mellan regionerna. Vår sammantagna bedömning blev att bortfallet var tillräckligt jämnt fördelat, både mellan tidsperioderna och geografiskt.
Finns det andra problem med data?
Ett problem i analyser är när man bryter ner siffror på lägre nivåer, till exempel kommuner och äldreboenden. Det blir väldigt små tal på de enskilda posterna och att då analysera procentuella förändringar blir vanskligt. En överdödlighet på ett visst boende eller en mindre kommun med små tal behöver inte nödvändigtvis bero på pandemin. Men de siffror som sticker ut kan vara en anledning att undersöka vidare och ta reda på om pandemin är orsaken. Sedan är det viktigt att komma ihåg att det gäller siffror på avlidna i allmänhet och inte i covid-19.
Vi har tagit kontakt med en stor mängd boenden för att verifiera de mönster vi ser i vår data. Och även om siffrorna ibland inte är exakta, så stämmer de mönster vi ser med boendenas uppgifter. Det vill säga, man har sett en ökning i antalet döda 2020 jämfört med tidigare år.
Vi har också valt bort boenden och kommuner med små tal i vår analys. Det vill säga en fördubbling från två personer som avlidit ett år till fyra personer nästa år anser vi är för små tal och för beroende av slumpen och en sådan ökning har vi därför inte tagit med i vår analys.
Vad fann vi?
Under våren såg vi i vårt material en ökning med 100 procent för äldreboenden i Stockholmsregionen – och en ökning på 30 procent i riket. Då kunde vi identifiera ett fyrtiotal boenden som sticker ut i vår analys där antalet avlidna har minst fördubblats från ett medeltal över 2017–19 jämfört med 2020. Detta för den period som vi har valt att analysera. Dessa boenden finns främst i Stockholm men också i exempelvis Borlänge, Linköping och Göteborg.
Under hösten är siffrorna lägre, men vi ser ändå en ökning på 19 procent i riket och en 50-procentig ökning för äldreboenden i Skåne. Men vi hittade också ett antal kommuner och boenden där vi i vår analys inte kan se någon skillnad mellan dödstalen för 2017–19 och 2020.
Vårt grundmaterial har vi sedan samkört med andra data och gjort analyser för att se om det finns olika samband.