Så ska gröna lån bidra till klimatomställningen

Uppdaterad
Publicerad

Såväl svenska staten som privata företag tar nu lån för miljardbelopp där pengarna ska gå till klimatomställning. Sverige är långt framme är denna typ av lån – så kallade gröna obligationer. Det är en effektiv väg för att nå klimatmålen, visar en ny rapport från Handelshögskolan i Stockholm.

“Följ pengarna” brukar man säga, och pengarna är stora på finansmarknaden. Störst är den globala lånemarknaden. En ny rapport från Handelshögskolan Stockholm visar på fördelarna med att påverka lånemarknaden för att få bättre klimateffekt för pengarna. 

– De fossilintensiva företagen finansierar sig via lånemarknaden snarare än aktiemarknaden, och tittar man ut i världen är den globala lånemarknaden mycket större än aktiemarknaden, så vi behöver förstå hur de pengarna kan bli grönare, säger Emma Sjöström som är medförfattare till rapporten.  

Effektivare med lån än på aktier

I rapporten visar forskarna från Handels exempel på oljeföretag som haft det tufft att börsnoteras – men som samtidigt har kunnat ta lån för väsentligt större belopp än börsnoteringen hade inbringat. Därför är det effektivare att agera för förändring på lånemarknaden där färre beslut kan påverka större belopp.

Så kallade gröna obligationer, alltså lån där pengarna går just till miljöanpassade syften, växer nu snabbare i Sverige än exempelvis USA. Det kan exempelvis handla om ett fastighetsbolag som lånar till miljöanpassade hus, eller svenska staten som lånar till miljösatsningar.

– Vi har som mål att vara koldioxidneutrala i hur vi investerar pengar till år 2050. Det har vi satt för att vi ska nå avkastning och hållbarhet, säger Kristin Magnusson Bernard, vd Första AP-Fonden, som satsar på gröna obligationer som en del av värdeportföljen. 

Risk för “green washing”

Genom de fyra stora AP-fonderna, som förvaltar våra pensioner, äger svenska folket obligationer, alltså lån, till ett värde av 456 miljarder kronor. Gröna obligationer står för åtta procent av värdet i genomsnitt.    

Det finns dock inga enhetliga regler för vad som gör ett grönt lån just grönt. Risken för bluffar, så kallad “green washing”, är påtaglig. 

– Det är viktigt för att man gör sin hemläxa och gör en företagsbesiktning så att produkten ifråga lever upp till de kriterier man har bestämt, säger Joshua Kendall, chef för hållbar utveckling och förvaltning, på fondförvaltaren Insight Investment, till SVT.  

De stora AP-Fondernas ägande av Gröna Obligationer (kr)

AP1

Gröna obligationer

2 500 000 000

Totalt räntebärande papper

104 000 000 000

Procentandel gröna obligationer     

2%   

AP2

Gröna obligationer

11 800 000 000

Totalt räntebärande papper

101 400 000 000

Procentandel gröna obligationer     

12%

AP3

Gröna obligationer

18 500 000 000

Totalt räntebärande papper

121 944 000 000

Procentandel gröna obligationer     

15%

AP4

Gröna obligationer

2 300 000 000

Totalt räntebärande papper

129 000 000 000

Procentandel gröna obligationer     

2%

Källa: AP-fonderna 1-4, per 2020-06-30 – sammanställt av SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.