På tre olika platser i skyddade naturområden i Norrbotten jobbar Länsstyrelsen med att restaurera våtmarker. Det är områden som tidigare har utdikas i försök att förbättra skogstillväxten eller för jordbrukets skull.

-Vi vill återskapa fungerande våtmarker som är bra för våtmarksberoende arter och naturtyper. Vi ser också att det troligen har effekt på vattenkvalitet nedströms, en fungerande våtmark har en renande effekt på sjöar och vattendrag nedströms. Men det är också en klimatåtgärd eftersom utdikade våtmarker släpper ifrån sig växthusgaser. Vi hoppas dämpa den effekten med de här åtgärderna, säger Emma Palmgren, Emma Palmgren, biolog Norrbottens länsstyrelse.

Invecklade dikessystem

När SVT Sápmi besöker Knämyran, på gränsen mellan Överkalix och Kalix kommuner, handgrävs det pluggar i dikena för att komplettera tidigare års grävmaskinsjobb. Myren är en vattendelare där dikena leder vattnet både norr och söder till angränsande naturreservat.

– Det är ett jättestort område med komplexa dikessystem, man har sänkt grundvattennivåerna väldigt mycket i området, förklarar Emma Palmgren på Länsstyrelsen.

Att gräva igen dikena med grävmaskin ger störst effekt men när det är för dyrt eller negativt för naturvärdena görs arbetet för hand.

– Vi bygger nu dammar som vi fyller med jord, torv och sand för att det ska smälta in i terrängen, förklarar Jon-Mikko Länta, entreprenör åt Länsstyrelsen i Norrbotten.

Synbart resultat

Sedan 2020 har Länsstyrelsen arbetat på Knämyran och effekten av att mer vatten stannar kvar syns redan.

– Det man ser redan nu efter några år är att träd och annan vegetation som kommit upp efter dikningen har dött av. Det är precis det vi vill, vi vill inte att de öppna våtmarkerna ska växa igen.

Men än är de inte i mål.

– Det här är ett helt landskap och vi är ännu inte färdiga, vi fortsätter framöver ifall vi har medel till det, säger Emma Palmgren.