Länderna i Central- och Sydamerika slår till allt hårdare mot drogkartellerna. Det har gjort att de kriminella gängen allt mer börjat etablera sig i några av planetens mest avlägsna skogar för att undvika drogtillslag.

Där har de byggt landningsbanor och vägar för att flytta transporterna samt kan tvätta pengar och kontrollerar territorium.

Därför hotas nu både urfolk och sällsynta djurarter, visar en ny studie från forskare som har publicerats i tidskriften Nature Sustainability.

Urfolk tvingas samarbeta

Amanda Rodewald, forskare vid Cornell University i New York, är huvudförfattare till studien.

– De går in i skogar där ursprungsbefolkningar finns och det påverkar både de mest sårbara mänskliga och icke-mänskliga befolkningarna.

När områden invaderas av drogkarteller tvingas ursprungsbefolkningen i allmänhet att samarbeta.

– Om de gör motstånd tas deras mark ifrån dem och en konsekvens blir också ofta att det blir våldsamt. För de som inte tvångsberövas sin mark är det enda alternativet att samarbeta eller fly, säger studiens medförfattare Nicholas Magliocca, från University of Alabama.

”Obegränsat med pengar och makt”

Forskningen visar också att kartellerna diversifiera sin verksamhet genom att bland annat tvätta pengar genom att köpa skog, ägna sig åt illegal gruvdrift och handel med utrotningshotade djur och växtarter.

– Narkotikahandlarna har nästan obegränsat med pengar och makt i regionerna, säger Magliocca.

För att motarbeta kartellerna krävs det enligt forskarna att man skapar arbetstillfällen och möjligheter för lokalsamhällena, samt att man förbättrar övervakningen och skyddet av skogar.

– Det görs insatser för att öka kontrollen, men det rör sig om komplicerade geografiska områden och staterna behöver öka sin närvaro och göra investeringar i infrastruktur och satsningar på utbildning, säger Tigran Feiler.

I videon svarar Tigran Feiler på tre frågor om hur urfolken påverkas.