NRK Sápmi har träffat tre män som nu bor på flyktingmottagning i Norge. De har alla uttalat sig emot det ryska kriget i Ukraina och är rädda att deras liv kan vara i fara. De vill inte heller tvingas rycka in i militären.
– När vi rymde från Ryssland sågs vi som fiender. På mottagningen här i Norge ses vi också som fiender, säger Aleksandr Slupachik till NRK.
Enligt Andrei Danilov har sju unga, samiska män hittills dödats i kriget.
– Det är väldigt tungt för det samiska samhället i Ryssland, säger han.
Det visar, menar han, att det inte är tryggt för samer i Ryssland.
– Vi visste att mobiliseringen kunde användas emot oss, att vi riskerade skickas till kriget just för att vi är samiska aktivister.
Hemma i Sápmi
Det är fel av Norge att betrakta dem som fiender och tvinga dem att vänta på besked så länge, enligt sametingspresident Muotka. Männen har flyttat från en del av Sápmi till en annan. Ur ett samiskt perspektiv som om en skåning hade flyttat till Gotland. Därför borde de inte betraktas som flyktingar, resonerar hon.
– Vi kan inte behandla dem som andra som söker asyl. Eftersom Sápmi är deras hem är de inte flyktingar på samma sätt, säger sametingspresident Silje Karine Muotka (NSR).
Lika för alla
Utlendingsdirektoratet, Migrationsverkets motsvarighet, skriver i mejlsvar till NRK att skyddsbehovet ska värderas lika för samer som för andra och att det tar lång tid att utreda de som söker asyl för att slippa militärtjänst eller mobilisering. Men om någon blir förföljd på grund av sin samiska etnicitet, så kan det vara grund för asyl.
Men Sametingets Silje Karine Muotka anser att det borde vara enkelt att ta emot samer som vill fly från Ryssland till samiska områden i Norge.
– Det är inte många samer i Ryssland. Jag anser att de som vill ska få möjlighet att komma hit. Det borde finnas ett praktiskt och effektivt sätt att ordna. Jag har skrivit direkt till regeringen om det.
