Vad betyder Sápmi för dig?
– Det är hemma, en plats där vi en gång fick vara de vi är utan att behöva förklara eller försvara oss. På grund av koloniseringen är det inte riktigt så idag. Idag behöver vi både förklara och försvara oss utåt men också inom Sápmi.
Vad är det bästa med att vara same?
– Berättelserna som alltid funnits där om mina släktingar som vandrade på stigarna före mig, berättelserna om platserna som jag inte sett men som ändå finns inom mig. Den starka medvetenheten om att jag är en länk i en kedja av förfäder, av nu levande släktingar och de som ännu inte är födda. Jag är aldrig ensam. De finns alltid med mig. Den starka känslan av att om jag respekterar naturen och jorden så välkomnar den mig var jag än befinner mig i världen.
Vem är din förebild?
– Det finns flera äldre släktingar som är mina förebilder. Det som de har gemensamt är deras lugna, eftertänksamma och välkomnande sätt. Att de, på grund av sina djupa rötter, inte var rädda för att välkomna främlingar. Att de, trots allt de fått uppleva i skolan och i samhället, fortfarande hade ett varmt och välkomnande hjärta.
Om du får drömma – vad skulle vara den bästa nyheten på SVT Sápmi någonsin?
– Oj, det är många nyheter som skulle vara bland de bästa. En av dem skulle vara att regeringen, i budgetpropositionen för kommande år, har fördelat 1 miljard till forskning och utveckling av på riktigt hållbara näringar som på sikt kan ersätta gruvnäringen på svensk sida Sápmi och i ett senare skede förstås i övriga delar av Sápmi.
Vad har du alltid velat sagt offentligt, men inte förrän nu?
– Det gör ont i min kropp att se hur gruvnäringen förstör naturen. Jag förstår att människor behöver jobba där för att tjäna sitt uppehälle. Min pappa jobbade åt LKAB i 40 år. Men det gör ont att se hur det gråa gruvdammet lägger sig som ett täcke över träden och marken. Det gör ont att se hur gruvområdet breder ut sig i Kiruna och på andra ställen.
Till sist, vem vill du hälsa till?
– Jag vill hälsa med varma kramar till min mamma, Maivor, i Kiruna.