Kerstin Andersson har i sin senaste bok Vuovddesáme – skogssamer i Flakaberg skrivit en släktberättelse om hennes farmor och farfar från Gällivare skogssameby.
– Jag har försökt att rikta in mig på vad som har hänt med skogssamerna. Det var en tuff assimileringspolitik som bedrevs i Sverige och det syns inte i den svenska historien säger Kerstin Andersson. Hon bor i Stockholm men är uppvuxen i byn Lillsaivis, Gällivare kommun.
Bokens historiska kapitel är skrivna på svenska och lulesamiska.
– De lulesamiska texterna kan vara ett bidrag till de som lär sig lulesamiska i skolan idag, menar Kerstin Andersson.
De första skogssamiska nybyggarna
Hon lyfter också kvinnlig rösträtt, samiska kvinnliga förkämpar, laestadianismen och rennäringslagen.
Kerstin är femte generationen på hennes farfars sida, efter Nils ”Massa” Matthsson Åsjåkk och hans hustru Brita Phersdotter Saivitz. De var de första skogssamiska nybyggarna i Råne Flakaberg som anlade ett hemman år 1836. Familjen hade en gård, marker, djur samt bedrev renskötsel.
– Hemmanet har ärvts från generation till generation. Mina släktingar bor fortfarande kvar i byn, berättar Kerstin.
Gammal lulesamisk skogsdialekt
Det betyder mycket för henne att delar av boken är på lulesamiska, som Per-Eric Kuoljok översatt. Även om hon inte själv talar språket så vill hon bidra till den lulesamiska språkutvecklingen och bevarandet av språket.
– Det finns idag en mycket gammal lulesamisk dialekt i Gällivare Skogssameby som talas av ett fåtal personer i området säger Kerstin Andersson.