På torsdagen serverades 25 000 förskolebarn i Göteborgs kommun samisk inspirerad mat för att uppmärksamma samernas nationaldag. Köttet, som var hjortkött från Nya Zeeland köptes in för att renkött var alldeles för dyrt.

Detta är något som Sameföreningen i Göteborg inte står bakom och de vill inte att kött från andra sidan jorden ska förknippas med Sápmi.

– Jag kan förstå att det finns en besvikelse kring det. Samtidigt gör vi vårt bästa och det viktigaste här är ju att vi uppmärksammar våra minoritetsdagar. Och sen får vi ha en dialog med den samiska föreningen inför nästkommande år hur vi vill göra nästa år, säger Mattias Asséhn, verksamhetschef förskoleförvaltningen, Göteborgs kommun.

”Kommunens agerande är skrattretande”

Branchorganisationen Slow food Sápmi bildades 2009 och omfattar hela Sápmi. De arbetar för en hållbar resursförbrukning och fokuset är att utveckla och tillvarata samisk mat, och samernas rätt till att producera sin egen mat.

Organisationens ordförande Per-Eric Kuoljok tycker att Göteborg kommuns agerande är skrattretande.

– Att kalla kött som inte ens kommer från Sápmi för samiskt är inte rätt. Om man verkligen vill ha samisk mat så ska det vara gjort enligt samisk tradition och helst också av samer, säger Per-Eric Kuoljok, ordförande i Slow food Sápmi.

Suovas är presidiaprodukt

Begreppet suovas blev Sveriges första presidiaprodukt utfärdat av Slow food med avsikt att skydda utrotningshotade produkter för framtiden.

En presidiaprodukt ska hålla utsökt smak och kvalitet och produceras småskaligt efter traditionella metoder.

– Vill man bjuda på samisk mat så finns det andra alternativ men det är inte upp till mig att bestämma. Men man kan inte kalla kött från Australien för samiskt, säger Per-Eric Kuoljok.