Efter 2018 års Augustpris förklarade Linnea Axelsson i en TT-intervju att hennes diktepos ”Ædnan” fått eget liv och att hon själv inte försöker att ”tänka så mycket på mottagande” när hon skriver.

Nu tar boken steget ut i världen på allvar, eftersom den engelskspråkiga utgåvan av ”Ædnan” (översatt från svenska av Saskia Vogel) har nominerats till USA:s tyngsta litterära pris, National Book Award.

Linnea Axelsson reser till USA för att delta vid prisutdelningen i New York.

– Jag ser fram emot att träffa min förläggare och min översättare.

Både lokal och universell

Versberättelsen ”Ædnan” handlar om två samiska familjer från 1900-talets början fram till i dag. I den skildrar Linnea Axelsson tvångsförflyttningar på 1920-talet, rasbiologiska mätningar, nomadskolan och tvistemålet mellan Girjas sameby och staten.

USA har en minst lika sårig relation till sina ursprungsbefolkningar. Om amerikanska läsare tar emot ”Ædnan” utifrån det, är något Linnea Axelsson inte kan svara på.

– Å ena sidan har ”Ædnan” och allt annat jag skrivit en klangbotten som vissa grupper kan relatera till personligen och där en del samhällen har en besläktad problematik.

Hon pausar och säger att ”det är ett svar”. Det andra svaret är att hennes egen litteratursyn mer är att god litteratur både är lokal och universell samtidigt.

– Som läsare kan jag ge allt, även när jag läser en bok skriven av en man som levde i Schweiz på 1800-talet. Det spelar ingen roll. Riktigt bra litteratur har många lager: existentiella frågor, samhällsfrågor, sinnlighet, språk samt karaktärer man kan gå in i och så vidare. Vem som helst kan kort sagt läsa vilken bok som helst.