I början av 1900-talet grävdes kvarlevorna, samer som blivit begravda i någon gång under 1300- till och med 1600-talet, upp från Ruonala kyrkogård.

I december 2022 efter en lång process godkände regeringen efter krav från Sametinget, att de arton kvarlevorna skulle återlämnas av Uppsala universitet för återbegravning.

Kvarlevorna skulle återbegravas i augusti förra året men det saknades pengar. För ett tag sedan kom nästa bakslag när Sametinget ännu en gång konstaterade att det saknas pengar och Länsstyrelsen i Norrbotten avskrev ärendet.

Nu lyfter Kulturutskottets ordförande Mats Berglund (MP) frågan i Riksdagen och ställt frågan vad kulturministern och regeringen avser att göra för att återbegravningen ska kunna genomföras.

– Det är enorma övergrepp som vi behöver hantera på ett respektfullt och rimligt sätt nu. Vi behöver få lite klarhet i vad som har hänt men framförallt vad regeringen avser att göra för att det här ska bli av, säger han till Sameradion.

Sametinget kan inte söka pengar

Regeringen har gett en miljon kronor till Riksantikvarieämbetet att dela ut för att möjliggöra en återbegravning för kvarlevorna. Men Sametinget kan inte ansöka om pengarna eftersom de är en myndighet och Miljöpartiet vill nu se en förändring.

– Vi tänker att Sametinget ska vara den samordnande funktionen för återbegravningen men också vara den myndighet som hanterar det här, säger han.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) har besvarat den skriftliga frågan från Miljöpartiet. Hon skriver där att utöver den en miljon kronor som gavs till Riksantikvarieämbetet så finns det annars inga statliga medel öronmärkta till samiska kvarlevor.