Efter ett regeringsinitiativ för ett par år sedan, som innebär att vattenkraftens miljövillkor ska omprövas i hela landet, så startade en forskargrupp vid SEI, Stockholm environment institute, SEI, en egen undersökning om på samers syn på förvaltningen av vattenkraft.

Den studien är nu klar och presenterades under måndagen.

– Vi har undersökt vilket förtroende som samer har för förvaltarna av vattenkraft. Där har vi valt att fokusera på länsstyrelsen och vattenkraftsbolagen som är de aktörer som samer kommer mest i kontakt med, säger Katarina Inga, som ingår institutets forskargrupp.

Förändrades drastiskt

Genom enkäter har forskargruppen kunnat dra slutsatser som pekar tydligt på ett missnöje. Enligt studien så beror det på hanteringen av samer från statens sida när vattenkraften byggdes ut i landet under 1900-talets första del.

Samers levnadsvillkor förändrades drastiskt då många var tvungna att överge sina hem eftersom de dämdes över. Och samtidigt förlorade de kulturellt viktiga platser. Betesmarker för renarna dränktes och fisket förstördes. I enkätstudien har man valt att fokusera på länsstyrelsen och vattenkraftsbolagen som förvaltare. Men studien visar även att misstroendet genomsyrar staten och myndigheter generellt.

Misstro mot regeringen

– Det vi ser är att det överlag även råder en misstro mot regeringen och myndigheter generellt bland samer som upplever att de inte fått medverka. Samers rättigheter ses som intressebaserade synpunkter och inte rättigheter, säger Katarina Inga.

Ola Pittsa, i Unna tjerusj som bedriver renskötsel i  området runt  Stora luleälven, uppger att statliga Vattenfall, som har ett flertal kraftverk i området med tillhörande dammar, idag tar mer hänsyn till samernas situation än vad tidigare generationer upplevt. Hans farfar är ett exempel på samer som drabbades tungt vid vattenkraftsutbyggnaden. Han fick flytta fyra gånger på grund av utbyggnaden. Ola Pittsa skulle gärna se att samer får ersättning för samiska marker som tas i anspråk.