• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

15 minuter från Sápmi

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Håkan Jonsson, Sametingets styrelseordförande och Lars Miguel Utsi, ordförande för Guovssonásti, möts i veckans 15 minuter från Sápmi. Foto: SVT

Politikerna drabbade samman om rätten att tillhöra en sameby

Publicerad

Ska alla samer få tillhöra samebyar – oavsett om de äger en ren eller inte?

Frågan debatteras i veckans 15 minuter från Sápmi.

– Jag tror aldrig vi blir helt överens, säger Håkan Jonsson, Sametingets styrelseordförande i programmet.

Renbeteslagen (senare rennäringslagen) delade redan 1886 upp den samiska befolkningen i renskötande samer och icke renskötande samer. Där flera rättigheter, kring bland annat jakt och fiske, tillföll renskötande samer i samebyarna.

Frågan är högaktuell då Sametinget nu ska lämna in sitt förslag till renmarkskommittén. För Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson är det en hjärtefråga att alla samer ska ha samma rättigheter och att alla samer ska få tillhöra samebyar oavsett om de äger renar eller inte. Vilket blir tydligt i styrelsens förslag till Renmarkskommitén – som vill öppna upp samebyarna för fler medlemmar.

– De samer som i dag är utanför samebyarna har ingen möjlighet att upprätthålla sin tradition och kultur, det gör att en stor del av det samiska folket förlorar sin kultur på grund av en svensk lagstiftning, säger han i 15 minuter från Sápmi.

”Vi ser stora problem”

Men en stor majoritet av samebyarna är emot förslaget. Betesmarkerna minskar på grund av gruvor, vattenkraft och vindkraft. Renskötarna är en minoritet både inom Sápmi och i alla andra sammanhang. Det finns en stark oro för vad som händer om samebyarna öppnas upp för fler.

– Styrelsen har inte kommunicerat tillräckligt med samerna, speciellt med rennäringen om den här frågan. Då blir förslagen dåliga och inte verklighetsanpassade. Vi ser stora problem med förslaget, säger Lars Miguel Utsi, ordförande för Guovssonásti.

Han fortsätter:

– Förslaget har inga spärrar. Det står inget om hur renskötseln ska skyddas och tillvaratas. De rättigheter som nuvarande medlemmar har ska delas friskt med nya medlemmar och det strider mot Sveriges grundlag vad gäller egendomsskyddet.

Håkan Jonsson förstår att det finns en oro för att renskötande samer hamnar i minoritet i samebyn.

– Man är alltid rädd för förändringar men den här rädslan som man har är inte befogad.

Så ska man nå en lösning

Hur ska man då komma fram till en lösning? Dialog är nyckelordet menar Jonsson.

– Det viktigaste är att prata med varandra och vi försöker ha en dialog, men jag tror aldrig att blir helt överens.

Men Utsi menar att dialogen varit för dålig.

– Styrelsen har inte kontaktat oss. Jag har inte hört att partiet eller samebyarna fått några förfrågningar efter det senaste plenumet, säger han.

Se veckans 15 minuter från Sápmi på lördag klockan 16:40 i SVT2. Eller på SVT Play.

Renmarkskommittén

Renmarkskommittén är en parlamentariskt sammansatt kommitté som tillsattes av regeringen sommaren 2021.

Sametinget fick uppdraget att utreda en ny rennäringslag om samebyarnas interna organisering och rättigheter till rennäring, jakt och fiske.

I direktiven står att en majoritet i samebyn måste stödja förslaget och kommittén redovisade den delen av uppdraget i ett delbetänkande till regeringen den 31 augusti.

Kommitténs uppdrag ska slutredovisas till regeringen senast den 20 maj 2025.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.