– Vi har fått in 156 ansökningar jämfört med 104 under hela förra året. Så det har ökat mycket, säger Anders Jakobsson handläggare vid Bergsstaten .
En av orsakerna till det massiva intresset för metaller och mineraler är regeringens ”gröna omställning”, menar Jakobsson.
Det handlar om metaller som litium och kobolt, för framställning av batterier, och sällsynta jordartsmetaller, som gruvjätten LKAB funnit i Kirunaområdet. Målet är att Sverige ska bli mer självförsörjande och minska importen och beroendet av Kina, tillägger han.
Ökningen förvånar inte
Matti Blind-Berg, ordförande för Svenska Samernas Riksförbunds, SSR, är inte förvånad över ökningen. Samtidigt är han kritisk till regeringens gröna satsning.
– Men jag får inte ihop ekvationen att klimatet ska räddas på bekostnad av natur och ekosystem, säger Matti Blind-Berg.
Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson delar oron och är inte heller han förvånad.
– Ur ett samiskt perspektiv är siffrorna väldigt oroväckande. Å andra sidan är det här ju någonting som regeringen har aviserat, att man vill ha gruvor här uppe i norr.
Ökning i södra Sápmi
När det gäller de undersökningstillstånd som kommit in de nordligaste länen, märks en ökning i Västerbotten och Jämtland. Den kan delvis bero på efterfrågan på av fler metaller och på intresset av att prospektera just nu, menar Anders Jakobsson vid Bergsstaten.
Av de som beviljas undersökningstillstånd är det under en procent som leder till utvinning, det vill säga en gruva. Trots att det är få, så kan en enda fyndighet få ödestigande konsekvenser, menar Matti Blind-Berg.
Jämför med Kirunagruvan
Han hänvisar till den fyndighet som ledde fram till Kiirunavaara-gruvan och LKAB:s framväxt.
– Om man tittar på den inverkan det har haft på miljön och på naturen i Norrbotten, är det gigantiskt. Det är så stora kumulativa effekter som kommer med en gruvfyndighet, så en fyndighet kan vara ödesdiger för en stor region, säger han.
Processen från undersökningstillstånd till gruva
Första steget är en ansökan som skickas in till Bergsstaten, som ligger under myndigheten Sveriges Geologiska Undersökning, SGU. Bergstaten granskar att ansökan uppfyller minerallagens krav.
Därefter skickas ansökan på remiss till de kommuner som berörs samt till länsstyrelsen, Sametinget och berörda samebyar.
Ärendet handläggs
Därefter handläggs ansökan enligt Minerallagen. För varje ärende utses en ansvarig handläggare på Bergsstaten. Ärendet bereds och handläggaren föredrar slutligen ärendet och förslaget till beslut för bergmästaren.
Det är bergmästaren som fattar det formella beslutet. Om ansökan beviljas, innebär det att bolaget får ensamrätt till undersökning i området. Innan ett bolag kan påbörja sin undersökning måste de presentera en arbetsplan.
Bergsstaten bestämmer
Alla berörda sak- och fastighetsägare har tre veckor på sig att inkomma med en erinran. Då kan bolaget och den sak- eller fastighetsägare som inkommit med erinran försöka komma överens om en ändring av arbetsplanen. Om inte någon överenskommelse kan nås, går ärendet över till Bergsstaten som fastställer arbetsplanen.
Först när arbetsplanen godkänts kan bolaget påbörja undersökning. Av alla ansökningar om undersökningstillstånd är det endast ett fåtal som leder till utvinning. Att ansöka om bearbetningskoncession innebär hårda miljökrav, och utvinningen får inte vara olämplig i förhållande till andra allmänna intressen, som till exempel skyddad natur, kommunikationsleder eller rennäring.
Källa: Bergsstaten