Håkan Jonsson var med vid starten för 30 år sedan. Han representerar Jakt- och fiskesamerna och är just nu i mitten på sin andra mandatperiod som styrelseordförande. Han ser både bra och dåliga sidor hos Sametinget. 

– De bra sakerna är att vi har en plattform där vi samer kan träffas och diskutera, säger Håkan Jonsson till SVT Sápmi. 

Däremot hade han förväntat sig mer, när det gäller det samiska självbestämmandet. 

”Väldigt lite framåt” 

– På 30 år tycker jag vi har kommit väldigt lite framåt. 

Håkan Jonsson är besviken över att Sametinget har så lite reell makt. 

– Vi är ju bara ett organ där vi kan komma med synpunkter, medan rena och skära beslut som får konsekvenser i princip inte existerar. 

Det samiska självbestämmandet är den viktigaste frågan att jobba med, för att Sametinget skulle fungera optimalt i framtiden, menar Jonsson. 

Självbestämmandet viktigt

– Självbestämmande inte minst när det gäller markfrågan är viktigt. Marken är ju grunden för den samiska näringen och kulturen, och utan marker existerar vi ju inte som folk. 

En svårighet för att nå dit är Sametingets unika konstruktion, som både ett folkvalt organ och myndighet, menarJonsson. 

Koppla loss vissa frågor 

– Vi är en myndighet under den svenska regeringen. För att vi ska kunna få större inflytande, så innebär det att vissa delar måste kopplas bort från myndighetsdelen. Helt enkelt att vi kan besluta i vissa frågor som i dag ligger hos regeringen. 

Vilka frågor då? 

– Ett exempel är Gállok och mineralutvinningen som planeras där. Om vi tydligt säger nej, hoppas jag i framtiden att det inte blir någon gruvbrytning, säger Håkan Jonsson.