Sametinget ansöker av regeringen 90 miljoner kronor årligen mellan 2023 och 2025 för bevarande av de samiska språken. Och nu vässar man argumenten. I budgetunderlaget visar de att statsägda Vattenfall, LKAB och Sveaskog under de tre första kvartalen av 2021 hade ett resultat på 73 miljarder innan skatt.
– Det går stora inkomster till staten via Sveaskog, Vattenfall och LKAB från de samiska kärnområdena. Det är småpotatis för dem, säger Ulla-Karin Sarri (JoF).
Och det är den svenska samepolitiken historiskt sett som Ulla-Karin Sarri menar att svenska staten har sitt ansvar. På 1920-talet tvångsförflyttades samer i norra Sverige och i den svenska rasbilologin ansågs samer vara en lägre ras. Samer förbjöds även att prata samiska i skolan, vilket har satt spår i dagens språkpolitik, då många i den äldre generationen inte pratade samiska med sina barn.
I dag finns konsultationsordningen som gör att regeringen och myndigheter är skyldiga att konsultera samerna innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för urfolket samerna, vilket inte fanns tidigare.
Krävs krafttag för att rädda samiskan
I Sametingets tolfte språkrapport, som i måndag lämnades in till regeringen, uppmärksammar Samiskt språkcentrum särskilt att regeringen under året gjort en betydande förstärkning av minoritetspolitiken. Bland annat har de börjat arbeta för att öppna upp språkcentrum för nord- och lulesamiska. Men Samiskt språkcentrum konstaterar också att det dröjer innan de samiska föräldrarna får utbildningsalternativ så att samiska barn och elever får möjlighet att utveckla samiska till ett levande språk genom skolan.
Även om regeringen beslutade före jul om att tillsätta miljoner till minoritetsspråken, så hävdar Ulla-Karin Sarri att det inte är nog.
– Vi får allt färre som talar samiska som modersmål. Nu krävs det krafttag för att vi ska kunna vända detta.
Friår för att läsa samiska
Förhoppningen är att kunna att man ska kunna ta friår och läsa samiska, anordna kortare kurser i samiska, utbildning av lärare och stipendier.
– Så att vi får högskoleutbildade människor, så att vi förhoppningsvis kan stärka utbildningsinsatserna, säger Ulla-Karin Sarri, språknämndens ordförande.
I klippet lyfter även Sarri ytterligare argument varför regeringen bör betala de 90 miljoner som Sametinget ansöker.
