Talma sameby gick i Girjas fotspår och stämde staten runt jakträttigheterna i maj 2022.

Nu har staten, via justitiekanslern, kompletterat sitt svar med en 200 sidor lång forskningsrapport som skickats in till Gällivare tingsrätt. Där argumenteras för flera olikheter mellan Girjas och Talma samebyar.

Till skillnad från i Girjas sameby så har det i Talma samebys område, enligt staten, funnits fler grupper bosatta än bara samer. Enligt staten har de folkgrupperna inte synliggjorts lika tydligt i forskningen.

”Detta förhållande är av vikt vid bedömningen av den konkurrerande markanvändningen under den tid då Talma sameby menar att den på urminnes hävd upparbetade ensamrätten till jakt och fiske har uppkommit. Finskspråkiga grupper har också fortsatt att finnas på området men har till följd av den rådande historiebeskrivningen inte synliggjorts”, skriver JK.

Talma sameby vill till skillnad från Girjas dessutom ha rätt till älgjakten.

Men det argumenterar staten emot genom att konstatera att älg inte har funnits i större utsträckning i Norrbotten förrän i slutet av 1800-talet och att Talma då inte kan ha rätt till älgjakt genom urminneshävd.