Tidigare i veckan hade det norska statligt ägda kraftbolaget Statkraft ett informationsmöte med Sametingets talman.
Mötet handlade om Alta kraftverk som man överväger att bygga ut.
– Vi känner alla till Altas historia. Men här talade vi om att sätta in ett aggregat till. Mötet har gett oss en bättre inblick i hur Sametinget arbetar, vilket är viktigt för vad vi kan åstadkomma i framtiden både från befintliga anläggningar och ny produktion, säger Dag Smedbold, regiondirektör för Region Nord i Statkraft till NRK Sápmi.
”Vi är i ett tidigt skede”
Statkraft tittar nu på möjligheterna att både bygga ut befintlig vindkraft på Nordkynnhalvön i Kjøllefjord och andra möjliga projekt.
Men uppgraderingen av Alta-kraftverket kommer inte att påverka Alta-älven, enligt Smedbold.
– Manövreringsreglerna och sättet som älven drivs på kommer att förbli oförändrade. Vi är i ett tidigt skede när det gäller synpunkter och har suttit i möten med kommuner, Alta Laxfiskepartnerskap och rennäringen.
Smedbold berättar vidare att om ett nytt projekt ska genomföras så blir det i fjällen och inte i terrängen.
Demonstranter hungerstrejkade
Att bygga och förändra i Alta kan väcka starka känslor. Vattenkraftsutbyggnaden av Alta-Kautokeinoälvarna i nord-Norge ledde under 1970- och 1980-talet till Alta-konflikten.
Det här kom att bli en kamp om samiska rättigheter där demonstranter hungerstrejkade och kedjade fast sig. Den norska polisen satte då igång sin största aktion i fredstid för att dämpa protesterna.