Det var i förra veckan som ett hundratal skogsägare samlades, när Pajala allmänning bjöd in till Folkets hus.
På agendan stod Sametingets begäran till regeringen från 2021 om att omvandla Muonio koncessionssameby till en skogssameby, vilket nu ska utredas av Renmarkskommittén.
Men Muonio sameby fick inte någon förfrågan om att delta på mötet.
– Vi var inte ens tillfrågade och det tycker jag är en skrämmande utveckling, säger Tomas Sevä, vice ordförande i Muonio sameby.
Allmänning slår tillbaka
Rolf Hjärtberg, ordförande i Pajala allmänning, menar att så inte var fallet.
– Det var ett öppet möte och vi skickade inte ut några speciella inbjudningar utan alla fick komma, säger han.
– Vi är besvikna att vi inte har haft dialog eller fått någon info av samebyn. De får boka ett möte så träffas vi gärna och diskuterar.
Sametinget har också skickat med en utredning de beställt av historikern, Bertil Marklund, där några av förslagen nu har blivit kontroversiella. Ett är att staten ska friköpa alla allmänningsskogar i Pajala kommun och återföra marken till Muonio skogssameby.
– Det är inte tänkt så och om de här kloka människorna läser ordentligt, att inte tänker väl staten köpa upp någon mark och skänka den åt oss så att vi ska bli skogsägare, det är helt horribelt tokigt, säger Sevä.
”Hatet verkar aldrig ta slut”
En annan fråga som väckt oro bland markägarna är att Muonio sameby skulle kunna få rätt till jakt och fiske, så kallad dubbelregistrering.
– Det har aldrig varit aktuellt från oss utan det som är aktuellt är ett självbestämmande av våra renmärken och renskötsel på grund av våran släkt och vår historia.
Tomas Sevä berättar också att man upplevt hat och hot efter mötet.
– Vi känner oss påhoppade och vi har fått hat och hot över oss. Vi är rädda att detta ska eskalera något fruktansvärt. Det här hatet verkar aldrig ta slut.
Emma Kiviniemi, som bor i området, är orolig för utvecklingen och säger att det behövs mer information om förändringarna. Du hör henne i klippet ovan.
Skillnad på samebyarna
Det finns i dag 51 samebyar i Sverige. 33 av samebyarna är fjällsamebyar och tio är skogssamebyar. Den skogssamiska renskötseln är mer stationär och skogssamebyarnas områden är rundare än fjällsamebyarnas.
Det finns också åtta så kallade koncessionssamebyar där man endast har rätt till renbete på mark som länsstyrelsen bestämmer. De ansöker om koncession, tillstånd, för att få bedriva renskötsel.
Vidare saknar koncessionssamebyarna skogssamebyarnas rätt till jakt och fiske på annans mark.
Muonio har länge arbetat för att bli en skogssameby, redan 1993 undertecknades en motion i Sametinget av Bengt Sevä om att återfå skogssamebystatus.
Källa: Sametinget.
Renskötselrätten
Den samiska rätten att utnyttja områden för renskötsel, jakt och fiske är byggd på urminnes hävd. Urminnes hävd är en juridisk rätt för att man alltid brukat marken. Det är alltså ingen rättighet som staten gett samerna.
Renskötselrätten är en rätt för samer att använda mark och vatten för sig och sina renar. Den innefattar rätt till renbete, jakt och fiske, rätt att bygga hagar, stängsel, slakterier och andra anläggningar som behövs för renskötseln, rätt att ta skog till byggnadsvirke, bränsle och slöjdvirke.
Renskötsel bedrivs på närmare hälften av Sveriges yta. Alla marker är dock inte lämpliga eller tillgängliga för renbete. Renskötsel får bedrivas på både privat och statlig mark.
Källa: Sametinget.
