Mannen, som själv är av tibetansk härkomst, åtalades i april och dömdes på fredagen för grov olovlig underrättelseverksamhet mot person.
Södertörns tingsrätt slår fast att 49-åringen mellan 2015 och 2017 mot betalning spionerat på tibetaner bosatta i Sverige.
– Skälet till att man kartlägger tibetaner här i Sverige är inte för att man direkt vill göra något mot personerna här, utan man hotar deras släktingar hemma. Vi har i förundersökningen exempel på fruktansvärda händelser där människor försvunnit och blivit svårt misshandlade, säger åklagaren Mats Ljungqvist.
Fått betalt
49-åringen tagit reda på personliga saker som bostad, familjeförhållanden och resor som gjorts till politiska möten. Informationen har sedan sålts till den kinesiska staten, bland annat har mannen flera gånger rest till Polen för att träffa en underrättelseofficer.
Spionaget har enligt domen inneburit en ”betydande risk” för de utsatta. Detta eftersom ”Kina är en totalitär stormakt med stora resurser som delvis används i syfte att förtrycka Tibet och tibetanerna”.
Omstridd region
Tibet är en omtvistad region i Himalaya som Kina tog kontroll över 1951. Officiellt heter det att den har självstyre, men i praktiken är det kommunistpartiet i Peking som styr.
Ett stort antal tibetaner lever i exil och driver opinion för ökad frihet. Den spiondömde har i kontakterna med sina landsmän utgett sig för att själv vara aktivist.
– Det är naturligtvis oerhört penibelt för kinesiska regimen att avslöjas med att bedriva underrättelseverksamhet i Sverige. Jag både hoppas och tror att den här verksamheten ska upphöra, säger åklagaren Mats Ljungqvist.
49-åringen nekar till brott och enligt hans advokat kommer domen att överklagas.
Fakta: Flyktingspionage
- Så kallat flyktingspionage, som juridiskt rubriceras som olovlig underrättelseverksamhet, riktas mot till exempel oppositionella, regimkritiker och andra som lever i exil.
- Syftet med spionaget kan vara att hindra regimkritik genom påtryckningar mot flyktingarna själva, eller genom påtryckningar mot anhöriga som finns kvar i hemlandet.
- Det händer också att personer med svenskt ursprung, som stöttar flyktingarna, utsätts för spionage.
- Stater som bedriver flyktingspionage lägger ofta ner stora resurser för att hindra individer och grupper från att bedriva regimkritisk verksamhet.
- Straffet för brottet är upp till fyra års fängelse. Om agenterna är diplomater kan de inte åtalas. Regeringen kan då förklara dem persona non grata (ovälkomna) och utvisa dem.
Källa: Säkerhetspolisen