Vi besöker Stockholms sjukhem. Precis som på många andra äldreboenden så är det många i personalen här som inte har svenska som modersmål.

-Det är klart att det blir språkproblem emellanåt, det blir det. Att man kanske inte riktigt förstår vad de säger. Men i stort sett så funkar det väldigt bra, tycker jag, berättar en av de boende, Birgitta Ekman.

Språkbrister orsakar problem

Kommunal har frågat sina ombud inom äldreomsorgen och rapporten visar att bristande kunskaper i svenska orsakar problem på många håll inom äldreomsorgen.

På Stockholms sjukhem klagade de boende för några år sen och sen dess har de satsat på språket här.

– Då språktestade vi alla våra medarbetare, och vi såg till att de fick språkstödjande insatser på arbetstid och på arbetsplatsen, säger Therese Lindberg, verksamhetschef på Stockholms sjukhem.

”För låga trösklar att bli anställd”

Dessutom utbildades femton medarbetare till språkombud. Undersköterskan Peter Sindmark är en av dom. Han stöttar kollegor som behöver hjälp med svenskan. Han tycker att de nya som kommer borde få en längre praktikperiod för att lära sig språket på jobbet. Vi frågar om han tycker att trösklarna varit för låga för att bli hans kollega. Han tvekar en stund innan han svarar.

-Ja, ibland. Med vissa personer. Men det där är högst individuellt.

Att ställa högre krav på språkkunskaper är en het fråga. I veckan beslutade omsorgsnämnden i Sölvesborg att de vill språktesta människor som söker jobb i äldreomsorgen.

Kommunal: ”Vi kräver ansvarstagande”

Nu kräver Kommunal högre krav, bättre utbildning och mer pengar, så att den som behöver lära sig språket kan göra det på arbetstid.

-Problemet är att alltför många tror att det är ett enkelt jobb att jobba inom vård och omsorg. Det är det inte. Utbildning krävs och goda kunskaper i svenska språket krävs. Och det är ju såklart arbetsgivarnas och politikernas ansvar. Så vi kräver ansvarstagande från dem, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Socialdemokraterna gick till val på att stärka svenskkunskaperna inom vården och omsorgen.

SVT: Varför har det inte slagit igenom än?

-Ja, det kan man verkligen fundera på, säger socialminister Lena Hallengren (S), och fortsätter:

-Jag kan ändå tycka att det borde vara rimligt som arbetsgivare att man ställer de kraven. Jag tycker det är helt grundläggande för att kunna erbjuda en god välfärd. Uppenbarligen klarar man inte av att ställa kraven och att utbilda i svenska. Så där är nånting som vi får titta vidare på hur vi kan stärka både kravet och också möjligheten att både lära sig utbildningen i sig och det svenska språket.

”Gladare boende när språket är i fokus”

Peter Sindmark märker av en tydlig förbättring sen de började fokusera mer på språket och samtal. Inte minst bland de boende.

-Man ser det som att de är gladare och öppnare. De som kan gå själva kommer ut från rummen och sitter i dagrummet och fikar med oss, till exempel.