När Lars-Erik Larssons pengar dröjde, cirka 300 000 kronor som myndigheten hade drivit in åt honom, ville han och ombudet stiftelsen Centrum för rättvisa att staten skulle ersätta honom med dröjsmålsränta enligt räntelagen.

– Uppfattningen har tidigare varit att staten inte behöver följa den här lagen, så när myndigheter är försenade med att betala pengar till privatpersoner behöver man inte betala dröjsmålsränta. Vi menar att samma regler bör gälla oavsett om det är en myndighet eller privatperson som är i dröjsmål, säger Erik Scherstén på stiftelsen Centrum för rättvisa. 

Vill ha ett klargörande

Enligt en tidigare HD-dom kan lagen tillämpas på staten vid mer avtalsliknande situationer, men i det här fallet handlar det om mer generell myndighetsutövning. 

Tingsrätten tyckte inte att den gick att använda och Lars-Erik Larsson fick skadestånd på runt 1 000 kronor istället för dröjsmålsränta. I vintras gjorde hovrätten en annan bedömning och staten dömdes till betala 8 600 kronor i dröjsmålsränta.

För att få ett klargörande i vilken omfattning staten ska följa räntelagen överklagade staten domen till Högsta domstolen som nu beslutat att pröva frågan.

– Om Högsta domstolen meddelar en dom som går på samma linje som hovrätten så kommer vanliga privatpersoner som fått vänta länge på betalningar från myndigheter att ha en möjlighet att faktiskt kräva dröjsmålsränta, säger Erik Scherstén.  

Kan bli betungande

Och det här, menar Justitiekanslern, som representerar staten, kan medföra konsekvenser. Enligt överklagan hanterar Kronofogden fem miljoner utbetalningar årligen till enskilda.

– Det är en oerhört stor mängd betalning som sker varje dag från våra myndigheter och ut. Det skulle bli väldigt betungande för staten om det skulle utgå dröjsmålsränta generellt sett vid alla förseningar, säger justitiekanslern Mari Heidenborg. 

Istället vill de se att skadeståndslagen ska fortsätta gälla, vilket enligt Centrum för rättvisa innebär att man måste visa sin ekonomiska skada vilket är svårt.

– Jag förstår det ur den enskildes perspektiv, men inte desto mindre tycker vi att det är viktigt att få det här principiellt prövat, säger Mari Heidenborg.

Högsta domstolen räknar med att hålla huvudförhandlingen i november eller december.