Svensk ekonomi tvärnitade under det andra kvartalet till följd av coronapandemin då smittoron fick svensk tillväxt att falla med hela 8,3 procent. Men, återhämtningen har gått snabbt, uppger Konjunkturinstitutet som idag publicerar en ny konjunkturprognos.    

– Vi ser nu tydliga tecken på att vi får en kraftig rekyl uppåt under det tredje kvartalet, säger prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

Enligt Ylva Hedén Westerdahl är det främst två faktorer som fått hjulen i den svenska ekonomin att börja snurra igen. Det handlar dels om en ökad internationell efterfrågan som bidragit till att de svenska exportföretagen kunnat ta igen mycket av nedgången under andra kvartalet då exporten föll med 18 procent, det största fallet sedan början av 1980-talet. Men, lika stor betydelse har regeringens historiskt kraftiga stödåtgärder haft för ekonomin.

– Regeringens åtgärder håller företag och hushåll under armarna, säger hon.

Den ekonomisk rekylen till trots, coronapandemin gör ändå att Konjunkturinstitutet räknar med att svensk BNP faller med 3,4 procent under helåret 2020 för att nästa år åter stiga med 3,6 procent. I sin förra prognos, som publicerades för drygt en månad sedan, räknade man med ett tillväxtfall med 4,8 procent.

Arbetslösheten fortsätter stiga, snart uppe på 10 procent

På arbetsmarknaden dröjer dock vändningen ännu ett tag. Anledningen är enligt Konjunkturinstitutet att det stora antalet korttidspermitterade arbetstagare gör att företagens behov att nyanställa är litet trots att produktionen ökar.

– Arbetslösheten fortsätter därför att växa och toppar på nära 10 procent det fjärde kvartalet i år, skriver Konjunkturinstitutet i sin prognos.

För helåret 2020 spås en arbetslöshet om 8,7 procent och nästa år väntas arbetslösheten landa på 9,1 procent.

Konjunkturinstitutet betonar i sin prognos att även om ekonomin nu tar fart igen befinner sig Sverige fortfarande i en lågkonjunktur och kommer att göra det fram till 2023.