Vad är EU? Ja, det är fortfarande en hel del svenskar som ställer sig den frågan och som på grund av det inte heller valde att rösta i det senaste valet till Europaparlamentet.

Ingen nyhet för forskare

Totalt gick 55,27 procent av de röstberättigade i Sverige till valurnorna och la sin röst men av de som inte röstade är den främsta anledningen att de vet för lite om EU, Europaparlamentet eller EU-valet. Detta enligt en undersökning från EU-parlamentet om valdeltagandet i EU-valet. Resultatet förvånar dock inte forskare.

– Det liknar de resultat vi brukar få när vi ställer den frågan. Det brukar vara intresse och kunskap som styr om man röstar eller ej, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Ärliga svenskar?

Varför tror du att Sverige jämfört med andra EU-länder svarade brist på kunskap?

– Tidigare har det vanligaste skälet till att man inte röstat varit att man inte gillar EU. Under 2019 gick vi till val med en väljarkår som aldrig tidigare varit så EU-positiva, och då faller istället anledningen tillbaka till de klassiska, såsom intresse och kunskap, säger Ekengren Oscarsson.

En annan förklaring som han anger till resultatet är att svenskarna svarade ärligare än andra länder på frågan.

Stor kunskapsbrist trots sjätte EU-valet

Har vi sämre kunskap än andra EU-länder om EU?

– Svaret i undersökningen gäller ju bara varför man inte röstar, men visst finns det en stor kunskapsbrist om EU och hur EU fungerar. I år var det sjätte EU-valet, och inlärningskurvan hos svenskarna om EU är inte så brant, trots att minst 25 procent av kommunpolitiken är en direkt följd av beslut fattade på EU-nivån. Vi brukar ställa frågor om vilka partigrupper som finns och det är väldigt dåliga resultat på det, säger Ekengren Oscarsson.

Varför kan vi så lite om EU-politik?

– Vi har en hög kunskap om politik i Sverige. Vi vet väldigt mycket om sakfrågor och ställningstaganden i olika ämnen. Men generellt sett har vi ett stort fokus på nationella politiken, och där finns till exempel en viss kritik mot journalister och medier, avslutar Ekengren Oscarsson.

I EU generellt var den främsta anledningen till att man inte röstade misstron eller missnöjet till politik generellt, eller att man inte var intresserad av politik.