Sverige får varje år cirka 10 miljarder kronor från EU i jordbruks- och landsbygdsstöd. Runt en fjärdedel av de gårdar som får stöd är heltidsjordbruk, de får tillsammans ut nästan 80 procent av EU-pengarna. Där ingår stora gårdar som KC Ranch utanför Lund och Vadsbo Mjölk utanför Töreboda som får sju respektive åtta miljoner kronor varje år.

Minst får halvtids- eller fritidsodlare, med liten eller ingen jordbruksverksamhet, som får några tusen i ersättning för att hålla landskapen öppna eller bidra med växter för biologisk mångfald.

Tjänster till samhället

Johan Ocklind, vd på Vadsbo Mjölk, tycker att det vettigt att lantbrukare får ersättning för tjänster som har miljövinster.

– De höga krav som vi har på livsmedelsproduktion i Sverige ger konkurrensnackdelar gentemot andra länder i världen. Då är det rimligt att vi får kompensation.

Han är mer kluven till de frikopplade stöden.  

– Gårdsstöden har kapitaliserat i jordbruksmark vilket ger inlåsningseffekter. Det är ett system som lyfts in för länge sedan och det är svårt att ta sig ur. Å andra sidan finns det vackra bygder i Sverige som skulle vara granplantering om inte stöden fanns, säger han.

En vd på en annan av de stora gårdarna som valt att vara anonym säger att stödet är helt avgörande.

– Om stödet minskar enligt förslaget kommer vi förmodligen att tvingas avveckla verksamheten, förutsatt att inte priserna höjs i motsvarande mån. Lantbruket i Sverige har mycket låga vinstmarginaler även inräknat EU-stöden.

Marknaden ska styra

Nu pågår förhandlingar om EU:s budget för åren 2021-2027. EU-kommissionen vill spara på jordbruksstödet och satsa mer på bland annat försvar, forskning och innovation, se grafik.

EU:s långtidsbudget ovan och nedan hur man vill öka de olika posterna.

”Ska inte driva produktion”

Sverige är ett av de länder som driver på för en minskad EU-budget och lägre jordbruksstöd. Ett marknadsorienterat jordbruk men fler riktade insatser är den svenska hållningen. Enligt Annika Svantesson på Regeringskansliet, som deltar i förhandlingarna, vill man på sikt fasa ut direktstöden som baseras på areal.

– Stödet inte ska driva produktion. Finns det intressant produktion ska du producera, annars ska du dra ner eller inte odla alls, säger hon.

– Om det hade varit lika konkurrenskraftigt på varje plätt i Europa hade det varit frid och fröjd, men så är inte fallet, säger Annika Svantesson. 

”Får inte gå för fort”

Mer än hälften av jordbrukarnas inkomster kommer från stöd, enligt beräkningar av EU-kommissionen.

Lars-Erik Lundqvist, näringspolitisk expert på LRF, menar att besparingarna kommer att bli kännbara för svenska lantbrukare. Han tycker att det är viktigt att sänkningen av stödet inte går för snabbt fram. 

Förra sommarens torka blev en stor knäck för ekonomin genom lägre skördar och högre foderpriser. Då var jordbruksstödet en välkommen försäkring. 

– Alla önskar att man fick mer betalt och var mindre beroende av jordbruksstöden men handeln är fri och det är svårt att isolera ett land som Sverige med en mer positiv prisutveckling, säger Lars-Erik Lundqvist.

Alla partier utom Centern och FI vill minska jordbruksstödet, enligt SVT:s valkompass.

Vad vill partierna göra med jordbruksstödet? Kolla själv i SVT:s Valkompass!