Stäng
Forum

Barns rätt att lära sig nationellt minoritetsspråk

Uppdaterad
Publicerad

För tjugotre år sedan fick Sverige en politik för de nationella minoriteterna. Trots det har barn i flera generationer nekats rätten att lära sig sitt nationella minoritetsspråk. Vad har egentligen hänt sedan minoritetspolitiken kom och hur ser partiernas ambitioner ut för de kommande fyra åren?

Diskussionen inleds med att den tidigare riksdagsledamoten, statssekreteraren, utredaren och en av centralgestalterna bakom svensk minoritetspolitik Lennart Rohdin presenterar sin nya rapport ”Minoritetspolitiskt bokslut 2022”. Där konstaterar han att en del förbättringar skett, men att de grundläggande bristerna består. Skolan har till stor del svikit minoriteterna och en del kommuner har ägnat sig åt ”uppenbart lagtrots”, skriver han.

Efter Lennart Rohdins presentation frågas partierna ut av styrelseledamoten i Sverigefinländarnas delegation Elina Juutilainen Majakari och Finlandsinstitutets direktör Anders Eriksson.

Utredare: Lennart Rohdin, tidigare riksdagsledamot och statssekreterare

Debattdeltagare: Karin Enström (M), riksdagsledamot, Martin Andreasson (L) kanslichef riksdagskansliet, Richard Jomshof (SD), partisekreterare, Petri Salonen (C) kommunalråd Haninge, Mirja Räihä (S), ledamot Stockholms stadsfullmäktige, Annika Hirvonen (MP), riksdagsledamot, och Jessica Wetterling (V), riksdagsledamot.

Kristdemokraterna deltar ej

Moderatorer: Elina Juutilainen Majakari, styrelseledamot i Sverigefinländarnas delegation, och Anders Eriksson, direktör Finlandsinstitutet

Arrangör: Sverigefinländarnas delegation i samarbete med Finlandsinstitutet. Från 17/8

Nyfiken på kommande sändningar? Prenumerera på Forums tablå

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.