-Ska vi ha medborgare som är kvalificerade att ta beslut och som kan hålla sig informerade så är journalistik en viktig del i det, säger Peter Eriksson, miljöpartist och ordförande i riksdagens konstitutionsutskott (KU).

Överraskande siffror

På KU:s seminarium i riksdagen om dagspressens ekonomiska läge verkade flera av Erikssons utskottskollegor närmast förbluffade över siffror som Jonas Ohlsson, forskare och verksam vid Som-institutet vid Göteborgs universitet redovisade. Han redogjorde för den ekonomiska utvecklingen i branschen, upplagenedgångar och annonsras. Men också för hur tidningsläsandet utvecklas, eller snarare minskar rakt över, i olika åldersgrupper.

För 30 år sedan läste 81 procent av medborgarna regelbundet en daglig tidning, förra året var det nere i 55 procent. Enligt Jonas Ohlsson är det sannolikt också en överskattning.

-Bara var femte ung under 30 år läser regelbundet en tidning, sade Ohlsson.

Han tillade att inget tyder på att de som dumpat tidningen bytt den mot nyhetsläsningen på nätet istället.

Samtidigt kämpar tidningarna med besparingar och om och hur de ska ta betalt för journalistiken i den digitala världen.

Gunilla Persson, chefredaktör på Östran i Småland, förutspådde att många tidningar i höst kommer att börja ta betalt för tillgång till hemsidor.

Inget gehör för avskaffad reklamskatt

En utredning om presstödets framtid ska vara klar efter sommaren och sedan tio år ligger en beställning från riksdagen till regeringen om att avskaffa reklamskatten för dagstidningar, något som skulle ge 90 miljoner i tidningskassorna. Men det ser inte ut att bli något gehör för det nu heller.

Enligt finansdepartementet kostar det 280 miljoner kronor att avskaffa den helt, inte bara den del som faller på dagspressen.

-Då har man kommit fram till att åtgärder som stärker sysselsättningen väger tyngre, säger statssekreterare Mikael Lundholm om tidigare budgetrundor och tillägger att regeringen också måste säkra skatteintäkter för välfärden.

TT

Ur programmet för konstitutionsutskottets seminarium:

Hur har de ekonomiska förutsättningarna för dagspressen förändrats av teknikutveckling och sociala medier?

Ser utvecklingen annorlunda ut för storstadstidningar och landsortstidningar respektive första- och andratidningar? Har förutsättningarna för dagspressen att bedriva en god journalistik och en bra nyhetsförmedling förändrats?

Medverkande:

• Jonas Nordling, förbundsordförande i Svenska Journalistförbundet
• Jonas Ohlsson, fil.dr., Nordicom och SOM-institutet vid Göteborgs universitet
• Gunilla Persson, chefredaktör/redaktionschef och ansvarig utgivare på Östran
• Peter Wolodarski, chefredaktör och ansvarig utgivare på Dagens Nyheter