De senaste åren har statens förmåga att uppfylla sitt brottsbekämpande uppdrag diskuterats allt livligare. Just nu finns ett aktuellt förslag från regeringen om preventiva tvångsmedel som ska ge myndigheter ökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel för att förhindra brott.

I propositionen föreslås att avlyssning och hemlig kameraövervakning ska kunna användas i flera fall och även för andra typer av brott, med lägre straffvärde, än vad som gäller i dag.

Brott i gängmiljöer

I dag är det bara Säpo som kan använda hemliga tvångsmedel på det viset, men regeringen vill att det även ska gälla brott som är typiska i gängmiljöer som mord, människorov, sprängningar och grova vapen- och narkotikabrott.

Detta är något som polis och åklagare pekat på som ”oundgängligt”, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en presskonferens den 1 juni.

-Preventiva tvångsmedel ger polis och åklagare en möjlighet att, innan brotten är begångna, sätta in hemlig avlyssning för att förhindra att skjutningar och sprängningar ens äger rum.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2023

Helgar ändamålet medlen?

Hur tungt väger individens rätt till personlig integritet i förslaget? Finns det någon gräns för hur mycket individens integritet kan begränsas i samband med statens brottsbekämpning? Det diskuterar forskare och politiker på Fores seminarium.

Medverkande:

Elin Venholen, jurist, författare till policypappret

Hans Brun, strategisk analytiker, forskare

Ulrika Liljeberg (C), ledamot i justitieutskottet

Louise Meijer (M), ledamot i justitieutskottet

Fredrik Bergman, chef Centrum för rättvisa

John Stauffer, chefsjurist och biträdande exekutiv chef Civil Rights Defenders

Arrangör: tankesmedjan Fores

Från 15/6