• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Ökad splittring i Natofrågan

Uppdaterad
Publicerad

Sprickan om Sveriges säkerhetspolitik ökar i svensk politik. Försvarsminister Peter Hultqvist (s) varnar för att Alliansen kan splittra nationen.

Natodebatten tog fart redan under presskonferensen då regeringens säkerhetspolitiska utredning presenterades. Allianspartierna anser att utrednings slutsatser tydligt talar för att Sverige behöver gå med i Nato.

Utrikesminister Margot Wallström (S) varnar för Alliansens ”tvära kast” i säkerhetspolitiken och för att från en dag till en annan svängt i Natofrågan.

Tar ej ställning

Utredningen tar inte ställning till om Sverige bör gå med i Nato, men en av de viktigaste slutsaterna är att ett Natomedlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från en militär konflikt i Östersjön.

-En Natoansökan skulle inte bidra till avspänning, säger dock Wallström.

Moderaternas Hans Wallmark gör en annan tolkning. Han tycker att utredningen tydligt visar att Sveriges säkerhet i Östersjöregionen skulle öka med svenskt Natomedlemskap. Han vill att det tas fram en ”färdplan” för Sveriges väg in i försvarsalliansen.

Inget veto

Moderaterna har varit för ett Natomedlemskap under många år. Den förre moderatledaren och statsministern Fredrik Reinfeldt hade dock linjen att ett Natomedlemskap inte är aktuellt utan att Socialdemokraterna är med på det. I dag låter det annorlunda.

-Inget parti har veto, säger Wallmark.

Han betonar dock vikten av ett brett folkligt stöd.

Liberalernas Jan Björklund utesluter inte att en eventuell framtida Alliansregeringen skulle kunna lämna in en Natoansökan utan att S står bakom.

-Om läget försämras i Östersjön så kan inte ett parti ha veto, säger han.

Ingen majoritet

Partier som är mot ett svenskt Natomedlemskap har klar majoritet i riksdagen i dag. Dit hör Sverigedemokraterna, som dock har enskilda företrädare som är positiva till Nato.

Kristdemokraternas Mikael Oscarsson uppgav i samband med presskonferensen att han vill göra Natofrågan till en valfråga.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) varnar för eventuella borgerliga planer på att driva igenom en ansökan om medlemskap och är kritiskt till utspelet från Liberalernas Jan Björklund.

-Han måste ju också värdera vad det innebär att driva igång en splittring i nationen, säger Hultqvist.

-Det är definitivt inte bra för Sverige.

Krig osannolikt

Utredaren, ambassadör Krister Bringéus, bedömer att Sverige skulle välkomnas in i Nato och att en svensk ansökan bara skulle ta 12 till 15 månader att behandla. Han anser också att Sverige behöver stöd om landet blir indraget i en konflikt mellan Nato och Ryssland om Baltikum.

Samtidigt bedömer Bringéus det som osannolikt att Ryssland skulle våga sig på att angripa Natoländerna Estland, Lettland och Litauen.

Det finns även andra argument svenska Natomotståndare kan hämta i utredningen.

Ökad upprustning?

Utredaren Bringéus pekar på att bara misstanken om att försvarsalliansen skulle vilja uppföra militära installationer på svensk mark vid ett svenskt Natomedlemskap kan leda till ökad rysk upprustning. Dessutom skulle en svensk Natoansökan leda till en politisk kris med Ryssland

Bringéus betonar att utredningen inte väger de olika för- och nackdelarna mot varandra och att ett beslut om Natomedlemskap är ett politiskt beslut som inte kan utredas fram. vad Bringéus själv tycker vill han inte avslöja.

-Det är helt ointressant.

Fakta: Effekter av ett Natomedlemskap

Utredningen gör en rad bedömningar av effekterna av ett svenskt Natomedlemskap.

Västs samlade konfliktavhållande förmåga skulle sannolikt öka i Östersjöregionen.

Svenskt Natomedlemskap kan leda till ökad upprustning i Ryssland.

Inget tyder på att Nato har intresse av att placera kärnvapen i Sverige.

Natomedlemskap är ”ingen genväg” för att lösa det svenska försvarets brister.

Natomedlemskap får inga avgörande försvarsekonomiska konsekvenser.

Ett Natomedlemskap innebär inga bindande åtagande beträffande nationella försvarsanslag.

Sveriges årliga bidrag till Natos gemensamma budget skulle bli 40-50 miljoner euro.

Det skulle ta 12-15 månader för Nato att behandla en svensk Natoansökan.

En Natoansökan skulle leda till politisk kris med Ryssland.

Sveriges politiska och diplomatiska handlingsutrymme skulle minska något.

Som Natoland blir det svårare för Sverige att driva på för ett internationellt kärnvapenförbud.

Källa: Utredningen om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten, SOU 2016:57

FAKTA: UTREDNINGEN OM HOTBILDEN

nfrontationslinjen mellan Ryssland och Nato i Europa har förskjutits till Östersjöregionen.

Ett ”isolerat ryskt angreppsföretag mot Sverige för dess egen skull, måste betecknas som i praktiken uteslutet”.

Ett ryskt militärt angrepp mot någon eller några av de baltiska staterna är ”i grunden osannolikt”.

Sverige skulle med ”stor sannolikhet” redan på ett tidigt stadium dras in i en eventuell rysk-baltisk militär konflikt.

Ryssland bedöms ha militär förmåga att inom ett par dagar nå militär kontroll över Baltikum.

Operationer mot Sverige kan föregå huvudangreppet mot Baltikum.

Ryssland kan ha intresse av att flytta fram luftvärn på svenskt territorium för att förneka Natoflyg tillträde över Östersjön.

USA och Nato kommer sannolikt att i ett tidigt skede begära att få utnyttja svenskt territorium.

Sverige är i en kris beroende av stöd utifrån för att kunna hävda sin suveränitet.

En ”allmän uppfattning” är att den svenska försvarsförmågan i dag ”uppvisar inte oväsentliga brister”.

Att få amerikansk förstärkning med tunga markstridskrafter på plats uppskattas dröja minst tre veckor.

Källa: Utredningen om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten, SOU 2016:57

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.