PIRLS-undersökningen genomfördes våren 2016, då läsförmågan hos fjärdeklassare i femtio olika länder mättes. I Sverige deltog 6.500 barn från 190 skolor. Nu är resultatet klart och det visar på en avsevärd förbättring av läsförståelsen.
Återtaget försprång
– Efter flera år av försämringar är resultaten nu åter tillbaka på 2001 års höga nivå. Vi toppar inte, det gör Ryssland, men svenska elever spelar åter i Premier League, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson med blinkning till internationell fotboll.
I genomsnitt fick de svenska fjärdeklassarna 555 poäng på provet, vilket är 16 poäng bättre än i EU- och OECD-länderna. Det är också en förbättring med 13 poäng sedan den senaste PIRLS-mätningen 2011. Därmed är också den nedåtgående trenden som pågått i sexton år, då svenska elevers resultat stadigt försämrats, bruten.
98 procent av de svenska eleverna klarar lägstanivån på 400 poäng.
– Det är fantastiskt roligt, mest ska förstås lärare och elever glädja sig åt resultatet! Det visar att hårt arbete ger framgång, säger Peter Fredriksson.
Papper och skärm
Läsprovet innehöll både skönlitteratur och faktatexter. Dessutom en digital del, där barnens förmåga att navigera mellan olika webbsidor undersöktes. Undersökningen kartlägger både elevernas läsförmåga och deras attityder till att läsa. Även lärare och barnens föräldrar har fått svara på frågor.
Minskat läsintresse
Trots att resultatet alltså förbättras, visar studien att de svenska eleveran ägnar mindre tid åt läsning på fritiden nu jämfört med 2011 och att en mindre andel tycker om att läsa jämfört med 2001. Tillsammans med Danmark har Sverige lägst andel elever som tycker om att läsa.
Samtliga elevgrupper
Nästan samtliga elevgrupper förbättrar sina resultat. Flickor läser dock fortfarande bättre än pojkar, och även elevernas socioekonomiska bakgrund speglas tydligt i resultatet där de med starka hemresurser presterar bättre.
Exakt varför de svenska eleverna förbättrat sitt läsande är inte fastställt, menar skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson
– Men bland framgångsfaktorerna finns kompetenta lärare, ambitiösa elever och stöd från föräldrar.
PIRLS – Progress in International Reading Literacy Study
- PIRLS genomförs vart femte år sedan 2001 och Sverige har varit med samtliga tre gånger. Det mäter både elevernas läsförmåga och deras attityder till att läsa.
- 2001 presterade de svenska elevernas bäst av alla, men i mätningarna sedan dess har försprånget försvunnit. 2011 låg de på genomsnittet.
- Undersökningen försöker också förklara och förstå skillnader mellan olika länder när det gäller läsförmåga mot bakgrund av hur skolan är organiserad och hur lärarna undervisar.
- Sverige var ett av få länder som stadigt fick se sina resultat försämras, men nu är alltså den trenden bruten och eleverna är nu nästan tillbaka på samma höga nivå som 2001. Sex länder har dock förbättrats ännu mer, så Sverige ligger nu på sjunde plats.
Fakta: Bästa länder i Pirls 2016
Land/region/område;Poäng;
1. Ryssland;581;
2. Singapore;576;
3. Hongkong;569;
4. Irland;567;
5. Finland;566;
6. Polen;565;
7. Nordirland;565;
8. Norge;559;
9. Taiwan;559;
10. England;559;
11. Lettland;558;
12. Sverige;555;
13. Ungern;554;
14. Bulgarien;552;
15. USA;549;
16. Litauen;548;
De sju första länderna har signifikant (statistiskt säkerställt) bättre resultat än Sverige. Övriga i listan ovan har resultat som varken är signifikant bättre eller sämre än Sveriges.
EU/OECD-snittet som ligger på 539 poäng.
Källa: IEA
