Det är en klar och vacker dag i Bekaa nära Libanons gräns mot Syrien. 

Solljuset gnistrar i snön och smältvattnet porlar längs gatorna. 

Rawda Mazloum öser upp kikärter och bulgur ur en jättelik gryta. Strax ska hon servera lunch till 200 personer. För många är det det enda målet mat de får i dag.

Flydde från Syrien – driver hjälporganisation

– Jag hade det svårt när jag kom hit till Libanon. Jag var ensam med mina fem döttrar. Men det skapade en slags utmaning för mig – jag bestämde mig för att försöka hjälpa mina landsmän, och då kom idén att starta ett kök, berättar hon.

Rawda flydde från Homs i Syrien för nio år sedan. I dag driver hon en liten hjälporganisation som serverar mat till syriska flyktingar. 

Det senaste året har varit tufft för många i Libanon. Först en ekonomisk kris som fick valutan att kollapsa, sedan coronapandemin och så en enorm explosion i Beiruts hamn har inneburit att var fjärde libanes förlorat sitt jobb.

Krisen hårdast för flyktingarna

Hårdast har krisen slagit mot de syriska flyktingarna. För ett år sedan uppskattade FN att 55 procent av flyktingarna levde i extrem fattigdom.

I dag är det nio av tio som överlever på mindre än motsvarande 350 svenska kronor i månaden. Läger med ”permanent struktur” är förbjudna av myndigheterna. 

Yussuf Khaled bor i ett tältläger i Bekaa bara någon kilometer från den syriska gränsen.

– Under coronapandemin har vi inte kunnat arbeta. Vi kan inte lämna lägret förklarar han.

”Kriget är inte över”

Fler än 400 000 människor dödats i det snart tio år långa Syrienkriget. 

Rawda Mazloum säger att den ekonomiska krisen i Syrien är minst lika svår som i Libanon. Men enligt henne är det inte den ekonomiska nöden som avskräcker hennes landsmän från att vända tillbaka.

– Så länge det finns vägspärrar och de griper människor och kastar dem i fängelse så finns ingen säkerhet. Och det är så situationen ser ut. Kriget är inte över, säger Rawda Mazloum.