En av hörnpelarna i skattereformen är att bolagsskatten sänks från 35 till 21 procent. Även individer får skattelättnader. Den maximala inkomstskatten sänks med några procentenheter till 37 procent.
Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, säger att det här är en stor seger för Republikanerna och Trump som de behöver.
– Det är den största skattereformen som gjorts sedan 1980-talet, säger han.
Enligt opinionsundersökningar är en majoritet av den amerikanska befolkningen negativ till skatteomläggningen, bland annat för att det anses att främst rika kommer att gynnas.
– Det är bara drygt 30 procent som stödjer den fullt ut. Men republikanerna menar att det kommer att ändras när man känner effekten av den. Deras argument är att man tar pengar från Washington och stoppar i människors fickor, den typen av budskap kommer man att bli noga med att försöka att förmedla, säger Frida Stranne, USA-forskare vid Högskolan i Halmstad och Uppsala universitet.
”En jätteframgång”
Hon beskriver samtidigt skatteomläggningen som ”en jätteframgång” för republikanerna:
– Det är välbehövligt för dem att de visar handlingsförmåga och kraft att ena sig inför nästa års val.
Representanthusets republikanske talman Paul Ryan hyllar skattepaketet.
– I dag ger vi det här landets invånare deras pengar tillbaka, säger han.
Enligt Ryan kommer en genomsnittlig familj att tjäna drygt 2 000 dollar — omkring 17 000 kronor — på reformen under 2018.
Många bedömer att skatteomläggningen kommer att innebära ett ökat budgetunderskott, medan förespråkarna anser att det kommer att kompenseras genom en ökad tillväxt.
Paketet röstades natten till onsdagen igenom i senaten. Men tre av lagförslagen i skattepaketet stred mot budgetreglerna, vilket innebar att representanthuset åter måste rösta om förslaget innan det slutligen kan läggas på Trumps bord för underskrift.
På onsdagskvällen svensk tid kom representanthusets godkännande med rösterna 224 för och 201 emot.
Fakta: USA:s kongress
Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington DC.
Den består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd. I nuläget har Republikanerna majoriteten i båda kamrarna: 52 platser i senaten och 239 i representanthuset.
Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).
Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.